1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad används sonden i bebisens näsa till under intensivvården?

Vad är en nasogastrisk sond?

En nasogastrisk sond (NG-sond) är en tunn, flexibel slang som förs in genom näsan och ner till magsäcken. Den används för att ge näring till bebisar som inte kan äta via munnen – till exempel barn som fötts för tidigt eller har ett medicinskt tillstånd som påverkar förmågan att svälja.

Andra användningsområden

Utöver matning kan en NG-sond även användas för att:

  • Ge läkemedel direkt till magsäcken
  • Tömma magsäckens innehåll för att förebygga kräkningar eller aspiration
  • Avmätta magsäcken vid uppblåsthet i buken

Hur läggs en nasogastrisk sond in?

Sonden läggs in av utbildad vårdpersonal, till exempel en läkare eller sjuksköterska. Ingreppet utförs vanligtvis på sjukhus eller inom annan vårdmiljö.

För att lägga in sonden går vårdpersonalen tillväga på följande sätt:

  • Mäter längden på den sondsträcka som ska föras in
  • Smörjer sondens spets med ett vattenlösligt glidmedel
  • För in sonden genom näsan ner till magsäcken
  • Fixerar sonden på plats med tejp eller förband

Vilka risker finns det?

Att lägga in en NG-sond är ett relativt säkert ingrepp, men vissa risker finns, bland annat:

  • Näsblod
  • Halsirritation
  • Klämningar och obehag i svalget
  • Kräkningar
  • Infektion

Hur länge kan sonden ligga kvar?

En nasogastrisk sond kan vanligtvis ligga kvar i upp till 14 dagar. Hur länge den faktiskt behövs varierar dock beroende på det enskilda barnets behov och tillstånd.

När tas sonden bort?

Sonden tas normalt bort när bebisen klarar att äta via munnen utan svårigheter. Vårdpersonalen drar då försiktigt ut sonden genom näsan.

Tecken på komplikationer att hålla utkik efter

Om ditt barn har en nasogastrisk sond är det viktigt att känna till tecken på möjliga komplikationer, exempelvis:

  • Näsblod
  • Halsirritation
  • Klämningar
  • Kräkningar
  • Infektion
  • Buksmärta
  • Diarré

Kontakta omedelbart barnets vårdpersonal om du upptäcker något av dessa tecken eller symtom.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online