
När en läkare meddelar att du behöver genomgå en medicinsk vidgning av urinröret kan det kännas oroande och stressande. Urinröret kan vara inflammerat och ömtåligt, och tanken på ett ingrepp i området kan kännas skrämmande. Att förstå den vanligaste orsaken till att män behöver få urinröret vidgat, samt hur ingreppet går till, kan hjälpa dig att lätta på dina bekymmer.
Den vanligaste medicinska orsaken till att en mans urinrör kirurgiskt vidgas är en urinrörsstriktur. En striktur uppstår när urinröret – röret som leder urin från blåsan ut ur kroppen – onormalt förträngts. Detta kan göra det svårt eller till och med omöjligt för urinen att passera från blåsan, vilket kan leda till att urinen backar upp mot prostatan, där en infektion kan utvecklas.
Enligt National Institutes of Health kan flera olika faktorer skapa en urinrörsstriktur hos män. Vissa drabbas efter en tidigare inflammation eller infektion. Andra har tidigare opererats i urinröret, exempelvis på grund av hypospadi, vilket också kan leda till en striktur. En förstorad tumör kan trycka mot urinröret och orsaka en förträngning, eller så kan en skada ligga bakom.
Utöver dessa fysiska orsaker kan en urinrörsstriktur även bero på tidigare sexuellt överförbara infektioner, kroniska prostatabesvär som hyperplasi, eller att ett instrument som en kateter placerats i urinröret. Ibland finns strikturer medfödda, men detta är ovanligt.
Mörk eller blodig urin listas som ett av de vanligaste symptomen på urinrörsstriktur. Om du har minskad urinmängd, flytning från urinröret eller inte kan kissa alls kan du vara drabbad. Andra symptom inkluderar bäckensmärta, buksmärta, svullnad av penis eller att urinen sprutar istället för att strömma normalt. En kirurgisk vidgning av urinröret kan lindra dessa symptom genom att bredda urinrörets diameter.
Din läkare kan diagnostisera en urinrörsstriktur med flera metoder. En kroppsundersökning kan avslöja tecken som ömma, förstorade lymfkörtlar, en hårdhet som känns under penis, rodnad eller svullnad kring penis, eller en förstorad och öm prostate. Vissa fall av striktur visar dock inga synliga tecken och diagnostiseras då med hjälp av cystoskopi, en urinodling och en uretrografi.
Urinrörsvidgningen kan ofta utföras i samband med cystoskopin. Läkaren vidgar då urinröret med hjälp av ett tunt instrument som försiktigt sträcker ut det. Ingreppet görs under lokalbedövning. När vidgningen är klar kan läkaren dessutom instruera dig om hur du själv kan fortsätta behandlingen hemma med samma metod.
Om vidgning inte är möjlig eller inte ger tillräckligt resultat kan läkaren föreslå en kirurgisk åtgärd där den skadade delen av urinröret tas bort och ersätts med vävnad från din egen kropp.
Mayo Clinic rapporterar att prognosen efter behandling med urinrörsvidgning är utmärkt. Ärrvävnaden tenderar dock att återbildas med tiden, vilket kan innebära att ytterligare vidgningsbehandlingar behövs. Kontakta därför din läkare om symptomen återkommer efter behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online