Att bli kirurg kräver 13–15+ år efter gymnasiet.
1. Grundutbildning (4 år)
- Kandidatexamen (valfri inriktning) med pre-med-krav: allmän/organisk kemi, biologi, fysik, biokemi, kalkyl/statistik, engelska.
- Hög betyg (>3,7), MCAT (>510), klinisk skuggning, forskning, ledarskap.
2. Läkarutbildning (4 år)
- Preklinisk (MS1–2): anatomi, fysiologi, farmakologi, patologi, etc.
- Klinisk (MS3–4): Kärnrotationer (kirurgi, medicin, barn, OB/GYN, psyki, neuro). Kirurgi-klinik (6–12 v) är avgörande.
- USMLE Step 1 (godkänd/underkänd), Step 2 CK (poäng betydelsefull för kirurgi-matchning).
3. Allmänkirurgi-ST-tjänstgöring (minst 5 år)
- År 1–5: Progressivt ansvar inom trauma, vaskulär, torax, pediatrisk, onkologisk, endokrin, transplant, intensivvård.
- 80-timmars arbetsvecka; inhouse-tjänst.
- ABSITE (årlig in-training-examen); Kvalificerande och certifierande examener för specialistbehörighet.
4. Fellowshop (Valfritt, 1–3 år)
Subspecialiteter: kolorektal, vaskulär, kardiothorax (separat 6-årig integrerad väg), plastisk, kirurgisk onkologi, transplant, MIS/bariatrisk, pediatrisk kirurgi.
5. Legitimation och upprätthållande
- Statlig läkarlegitimation.
- ABMS Specialistcertifiering (Allmänkirurgi ± subspecialitet).
- Fortbildning, MOC (Underhåll av certifiering).
Totalt: ~13 år (5-årig ST) till 16+ år (fellowship). Konkurrensutsatt, krävande, men hög autonomi och inverkan.
