
Ja, i många fall är det möjligt att utföra en tubal reversering även när den ursprungliga steriliseringen gjordes med laparoskopisk enkelpunktionsteknik och bipolär Kleppinger-kauterisering, där cirka 3 cm av den istmiska delen av varje äggledare fulgurerades.
Vid en tubal reversering görs ett litet snitt i buken, genom vilket en kanyl förs in. Via kanyn kan en kamera och kirurgiska instrument föras in. Kirurgen identifierar äggledarna och tar bort de blockerade eller skadade delarna. Därefter sammanfogas de återstående friska delarna av äggledarna, vilket återställer deras patens, alltså genomgängligheten.
Bipolär Kleppinger-kauterisering är ett elektrokirurgiskt instrument som använder högfrekvent elektrisk ström för att koagulera vävnad. Tekniken används både för att stoppa blödningar och för att skapa en barriär som förhindrar att äggledarna återigen växer ihop.
Eftersom kauteriseringen skadar en viss längd av äggledaren är den kvarvarande friska tublängden avgörande för möjligheten till en lyckad reversering. Som tumregel behövs oftast minst 4–5 cm frisk äggledare för goda resultat.
Sammanfattningsvis är reversering ofta tekniskt genomförbar efter denna typ av sterilisering, men en individuell bedömning hos en specialist är nödvändig för att fastställa vilka alternativ som passar bäst i just ditt fall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online