1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Ögonoperationer: En guide till vanliga ögoningrepp

Ögonoperationer kan vara antingen valfria eller medicinskt nödvändiga. Du kanske är trött på att bära glasögon eller kontaktlinser och vill korrigera din syn permanent. Eller så kan du behöva ett ingrepp om du lider av grön starr (glaukom) eller grå starr (katarakt). Oavsett anledning är det viktigt att innan operationen noggrant diskutera risker och fördelar med din kirurg, liksom eventuella krav inför ingreppet och hur återhämtningen efteråt ser ut.

Grå starr-operation (katarakt)

En grå starr innebär att ögats lins blir grumlig. Om katarakten försämrar din syn i måttlig eller svår grad kan du tillsammans med din ögonläkare överväga kirurgiska alternativ. Under operationen tar kirurgen bort ögats naturliga lins och ersätter den med en permanent intraokulär linsimplantat. För att återhämta dig behöver du använda ögondroppar flera gånger om dagen samt bära ett skyddande förband över ögat under en tid.

Glaukomoperation

Glaukom är en ögonsjukdom som kan leda till blindhet genom att skada synnerven. Om läkemedel inte räcker för att sänka trycket i ögat kan kirurgen rekommendera laserbehandling som skapar små ärrbildningar i ögats avledningssystem. Detta ökar utflödet av vätska från ögat. Kirurgen kan även föreslå en filtrerande mikrokirurgi, där ett extra dräneringshål skapas för att sänka trycket ytterligare.

LASIK

LASIK (laser-assisterad keratomileusis in situ) har blivit en populär metod för att korrigera närsynthet. Kirurgen formar om hornhinnan med en laserstråle så att ögat kan fokusera bättre. Du kan uppleva lätt obehag under en dag efter ingreppet. Möjliga biverkningar inkluderar torra ögon, astigmatism, bländning eller dimsyn, infektion, ärrbildning och i sällsynta fall synförlust.

PRK

PRK (fotorefraktiv keratektomi) används för att behandla lätt till måttlig närsynthet. Kirurgen använder en laser för att forma om hornhinnan genom att ta bort små mängder vävnad. För hög precision kartlägger en dator ögat och identifierar exakt var vävnaden ska formas om. Eftersom läkningen tar längre tid än vid LASIK kan patienten uppleva obehag i flera veckor efter ingreppet. Bländning eller dimsyn, särskilt kring ljuskällor, kan också förekomma.

ALK

Patienter med översynthet eller kraftig närsynthet kan genomgå ALK-kirurgi (automatiserad lamellär keratoplastik). Vid närsynthet gör kirurgen en snittklaff över hornhinnan, tar bort en tunn skiva vävnad och lägger tillbaka klaffen. Hornhinnan plattas då ut, vilket minskar brytningen och korrigerar synfelet. Vid översynthet används också en klaff, men med ett djupare snitt som får hornhinnan att bukta utåt – denna utbuktning korrigerar översyntheten. Möjliga biverkningar vid ALK inkluderar infektion, synförlust, bländning, ärrbildning och astigmatism.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online