De flesta bihåleinflammationer (sinusiter) läker med hjälp av antibiotika och kräver ingen operation. I vissa fall kan dock komplikationer eller en allvarligare bakomliggande orsak till infektionen göra att kirurgiskt ingrepp blir nödvändigt.
När kroniska bihåleinflammationer inte svarar på medicinering kan läkaren föra in ett endoskop – ett tunt, flexibelt rör med kamera – i näsgången för att identifiera problemet. Under samma undersökning kan läkaren även vidga bihålornas gångar för att förbättra dräneringen och minska risken för nya infektioner.
Stora näspolyper, alltså godartade utväxter i bihålorna, kräver oftast kirurgisk behandling. Om de lämnas obehandlade kan de leda till återkommande bihåleinflammationer, kraftiga ansiktssmärtor samt en gradvis försämring eller förlust av lukt- och smaksinne.
En polypektomi, det vill säga kirurgisk borttagning av polyper, utförs oftast som dagkirurgi utan sjukhusvistelse över natten. Polyperna kan antingen sugas bort med en sugsugapparat eller rakas av med specialinstrument som kallas mikrodebriders.
Ett avvikande näsbeensskiljevägg (septumdeviation) uppstår när väggen mellan höger och vänster näshåla förskjuts markant åt ena sidan. Detta kan ge besvär som återkommande bihåleinflammationer, täta näsblod och en känsla av blockerad näsgång. Kirurgi kan åtgärda dessa symtom effektivt.
Septoplastik är den operationsmetod som används för att rätta till ett avvikande näsbeensskiljevägg. Under ingreppet riktar kirurgen om skiljeväggen och placerar tillbaka den i sitt rätta läge, vilket förbättrar luftflödet genom näsan och minskar risken för framtida infektioner.
Kirurgi för bihåleinflammation är alltid en sista utväg efter att medicinsk behandling prövats. Endoskopisk bihålekirurgi, polypektomi och septoplastik är vanliga och väl beprövade metoder som ofta utförs som dagkirurgi. Diskutera alltid med en öron-näs-hals-specialist för att ta reda på vilken behandling som passar din situation bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online