En Penrose-drän är en flexibel dräneringsslang av mjukt, gummiliknande material som kirurgen placerar i ett sår eller vid ett opererat område. Syftet är att leda bort vätska från såret. Vätskan som samlas runt dränet absorberas av den gasbinda som omger slangen.
Som patient kan du oftast byta förbandet själv. Byt förbandet minst en gång per dag, eller enligt läkarens anvisningar. Blir förbandet blött eller lossnar det bör det bytas ut så snart som möjligt.
Börja med att tvätta händerna ordentligt med varmt vatten och antibakteriell tvål. Byter du ditt eget Penrose-drän behöver du inte använda handskar.
Lossa försiktigt de tejpbitar som håller förbandet på plats. Arbeta långsamt och varsamt så att du inte drar i själva dränet. Ta sedan bort gasbindelagren ett i taget och lägg både tejpen och gazen i en plastpåse för kassering.
Granska sårområdet noggrant. Upptäcker du tecken på infektion behöver din kirurg behandla området. Typiska tecken på infektion är rodnad, svullnad, obehaglig lukt samt dräneringsvätska som ser gulaktig eller grönaktig ut.
Tvätta händerna igen innan du lägger på det nya förbandet. Rengör sedan såret varsamt med tvål och vatten. Använd tvättlappen och torka av på ena sidan av operationsärret, följt av andra sidan. Torka området torrt genom att trycka lätt med en ren handduk. Var mycket försiktig så att du inte rycker till eller drar i Penrose-dränet.
Förklipp tejpbitarna i förväg så att arbetet blir smidigare. Lägg en bit delad gaz kring dräneringsslangen och placera därefter ytterligare en bit så att den överlappar den första. Se till att hela dränet täcks av gaz. Har du stora mängder dränering kan du behöva extra lager. Fäst slutligen gazen med tejp genom att låta bitarna överlappa varandra.
Lägg allt avfall i plastpåsen för kassering och tvätta händerna en sista gång. Anteckna sedan tidpunkten för förbandsbytet, eftersom din kirurg kan behöva informationen. Kirurgen kan även fråga efter vätskans färg samt ungefärliga mängd som syns på gazen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online