1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad kan störa en pacemaker? Vanliga störningskällor du bör känna till

Tack vare tekniska framsteg är dagens pacemakers betydligt bättre rustade att hantera olika typer av störningar från omgivande apparater än tidigare generationer. Trots det är det klokt att alltid vara medveten om vilka enheter som finns i din närhet och att informera andra om att du bär en pacemaker. Här går vi igenom de vanligaste störningskällorna – och hur du skyddar dig bäst.

Säkerhetsanordningar

På platser med hög säkerhet, som flygplatser och domstolar, rekommenderas personer med pacemaker att be om handsökning i stället för att gå genom metalldetektorn. Både gång genom detektorportarna och användning av handhållna detektorer kan orsaka att pacemakern tillfälligt fungerar felaktigt. Även livsmedelsverket FDA i USA avråder från att luta sig mot eller stanna upp länge vid butikernas säkerhetsgrindar mot stöld.

Mobiltelefoner

Generellt anses mobiltelefoner utgöra en liten risk för pacemakers, men FDA rekommenderar ändå några enkla försiktighetsåtgärder:

  • Håll telefonen mot örat på den sida av kroppen där pacemakern inte sitter.
  • Placera aldrig en påslagen telefon direkt intill pacemakern – håll ett avstånd på minst 15 centimeter (cirka 6 tum).
  • Förvara inte mobilen i bröstfickan nära enheten.

Hörlurar

American Heart Association råder att hålla hörlurar minst 3 centimeter (cirka 1,2 tum) bort från pacemakern. Orsaken är att hörlurarna innehåller magnetiska material som kan ge upphov till störning i enheten. Lägg därför inte hörlurar i bröstfickan eller låt dem hänga runt halsen nära pacemakern.

Medicinska undersökningar och behandlingar

Ett flertal medicinska tester och behandlingar kan störa en pacemaker och orsaka funktionsstörningar. Exempel på sådana är:

  • ESWL (extrakorporeal chockvågslitotripsi) – används bland annat mot njursten.
  • MRT (magnetresonanstomografi) – använder kraftfulla magneter.
  • RFA (radiofrekvensablation) – använder radiovågor.
  • Terapeutisk strålning – exempelvis vid cancerbehandling.
  • Kortvågs- eller mikrovågsdiatermi – värmebehandling inom sjukgymnastiken.

Dessa metoder bygger antingen på starka magneter, elektriska stötar eller radiovågor. Skaderisken varierar beroende på typ av ingrepp och pacemakermodell. Det är därför viktigt att alltid diskutera riskerna med din läkare innan du genomgår någon undersökning eller behandling. Informera även all personal om att du har pacemaker.

Vad gör du vid misstänkt störning?

Om din pacemaker skulle ändra sin rytm på grund av exempelvis ett stöldskyddssystem i en butik eller i någon annans hem – ta dig snabbt bort från platsen. Ju längre bort från systemet du kommer, desto mer sannolikt är det att pacemakern återgår till sitt normala läge. Känner du dig yr, svimfärdig eller omlott efter en misstänkt störning bör du låta kontrollera din pacemaker hos läkare eller på en pacemakerklinik.

Sammanfattning

Moderna pacemakers är väl skyddade mot vardagliga störningar, men lite extra uppmärksamhet skadar aldrig. Håll avstånd till metalldetektorer, säkerhetsgrindar, magneter och viss medicinsk utrustning, och tveka aldrig att fråga din läkare om du är osäker. Med rätt kunskap kan du leva ett tryggt och aktivt liv med din pacemaker.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online