Färgblindhet, även kallat färgseendefekt, påverkar en persons förmåga att uppfatta vissa färger korrekt. Det finns flera olika typer av färgblindhet, och vilka färger som är svåra att skilja åt beror på vilken form man har.
Den absolut vanligaste typen är röd-grön färgblindhet. Personer med denna form har svårt att skilja mellan olika nyanser av rött och grönt. Ett rött föremål kan till exempel uppfattas som brunt eller mörkgrönt, medan gröna föremål kan se bruna eller mörkröda ut. Detta kan göra vardagen utmanande, till exempel när det gäller att tolka trafikljus, läsa färgkodade diagram eller välja mogna frukter.
Röd-grön färgblindhet drabbar cirka 8 procent av alla män och ungefär 0,5 procent av kvinnor. Anledningen till att män är oftare drabbade är att anlaget oftast ärvs via X-kromosomen.
En mer ovanlig form är blå-gul färgblindhet, där personen har svårt att urskilja nyanser av blått och gult. Denna typ kan också göra det svårt att se skillnad på vissa nyanser av grönt och violett, eftersom dessa färger innehåller både blå och röda komponenter.
Den mest sällsynta formen är total färgblindhet, även kallad akromatopsi. Personer med detta tillstånd ser världen endast i gråskala, utan någon färgupplevelse alls. Total färgblindhet förekommer hos endast cirka 1 person per 100 000 och åtföljs ofta av andra synproblem, såsom ljuskänslighet och nedsatt synskärpa.
De flesta som är färgblinda har fötts med tillståndet, vilket beror på ärftliga faktorer. Färgblindhet kan dock även utvecklas senare i livet till följd av vissa sjukdomar, exempelvis diabetes eller ögonsjukdomar, samt efter skador på öga eller synnerv. Vissa mediciner kan också påverka färgseendet.
Eftersom färgblindhet ofta inte märks i vardagen kan många personer leva med tillståndet utan att veta om det. Ett enkelt syntest hos optiker kan snabbt fastställa om man har någon form av färgseendefekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online