Nässlemens färg kan ge ledtrådar om vad som händer i dina luftvägar, men det är inte diagnostiskt ensamt. Alltid överväg varaktighet, associerade symtom och kontext.
| Färg | Vanlig betydelse | Typisk kontext |
|---|---|---|
| Klar | Normal; allergisk rinit; viral URI (tidig); icke-allergisk rinit | Vattnig, tunn. Allergi: nysning, klåda. Viral: progresserar till vit/gul. |
| Vit | Tidig viralinfektion; dehydrering; mejeriintag (förtjockar slem) | Tjockare, dimmig. Näsanstop börjar. |
| Gul | Pågående viralinfektion; neutrofiler anländer | Tjock, opak. Vanligt dag 3–5 av förkylning. Inte automatiskt bakteriell. |
| Grön | Hög neutrofil densitet (myeloperoxidas); kan vara viral eller bakteriell | Tjock, grön. Visar robust immunrespons. Om >10–14 dagar med feber/smärta → överväg bakteriell sinuit. |
| Brun / Rost | Gammalt blod; torkat blod från irritation, näsblödning, eller inandade föroreningar (rök, damm) | Ränder eller ton. Vanligt med torr luft, aggressivt snörkning, eller näsatrauma. |
| Svart | Svampinfektion (sällsynt, immunsupprimerade); tung luftförorening/rök; narkotikabruk | Svart, sotig. Sök läkare omedelbart om oförklarlig. |
| Röd / Ljus röd | Aktiv blödning | Näsblödning, trauma, tumör, koagulopati. Persistens → utreda. |
Mytebrytare: Grön/gul slem betyder inte automatiskt att antibiotika behövs. De flesta är virala. Varaktighet och svårighetsgrad guidar behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online