Keloider är godartade fibroproliferativa ärr som sträcker sig utöver ursprungliga sårkanter. Behandling är utmanande på grund av höga återfallsrater; kombinationsterapi ger bästa resultat.
Konservativ / Icke-invasiv
- Silikongelplåtar: Första linje; 12–24 tim/dag i 3–6 månader. Plattar, mjukar upp, minskar erytem. Mekanism: ocklusion, hydrering, cytokinmodulering.
- Tryckterapi: Anpassade kläder (15–25 mmHg) 23 tim/dag i 6–12 månader. Bäst för öronläppar, stam. Förbättrar kollagenjustering.
- Topiska medel:
- Kortikosteroider (klobetasol, flutikason) — antiinflammatoriska.
- Imiquimod 5% kräm — postexstirpation; inducerar IFN-α, TNF-α, apoptosis.
- Retinoider (tretinoin) — modular kollagen.
- Lökextrakt, vitamin E — begränsade bevis.
Invasiv / Procedur
- Intralesionella kortikosteroider: Triamcinolon 10–40 mg/mL kv3–4 veckor. Guldstandard adjuvant. Minskar volym, symtom. Biverkningar: atrofi, teleangiektasier, hypopigmentering.
- Kryoterapi: Flytande kväve frys-tynn cykler. Bra för små keloider; hypopigmenteringsrisk i mörk hud.
- Kirurgisk exstirpation: Aldrig ensam (återfall 50–100%). Alltid kombinerat med adjuvans (steroider, strålning, tryck).
- Strålningsterapi: Postexstirpation (inom 24–48 tim); elektronstråle eller brachiterapi. Hög kontrollgrad (80–90%); långtidskanceroro (låg).
- Laserterapi: Pulsed dye laser (585–595 nm) — minskar vaskuläritet, erytem, höjd. Fraktionerad CO₂ — ombygger kollagen. Ofta kombinerat med steroider.
- Övriga: 5-FU injektioner, bleomycin, interferon, botulinumtoxin (påkommande).
Algoritm
- Ny/liten keloid → silikon ± topisk steroid ± tryck.
- Symptomatisk/stor → intralesionella steroider ± laser.
- Refraktär → exstirpation + adjuvans (steroider ± strålning).
- Öronläppskeloider → exstirpation + tryckörhängen ± strålning.
Viktig punkt
Tidig intervention förbättrar utfall. Remiss till hudläkare/plastikkirurg med keloid-expertis rekommenderas.
