Användningen av magnetisk terapi mot smärta har ökat kraftigt under de senaste åren. Traditionellt utbildade läkare är dock mycket skeptiska till metodens fördelar, eftersom det saknas giltigt vetenskapligt stöd för dess effekt. Magnetisk terapi räknas som alternativ medicin och marknadsförs som ett smärtlindrande hjälpmedel. Det cirkulerar till och med falska påståenden om att magnetisk terapi skulle kunna "bota" cancer, vilket helt saknar grund i forskningen.
Redan på 1600-talet försökte sir William Gilbert förklara skillnaden mellan magnetism och statisk elektricitet. Enligt uppgift använde Gilbert magneter på drottning Elisabet I av England för att lindra hennes artrit. Även kinesiska läkare omnämns runt år 200 f.Kr., då de lade magnetiska jernstenar på kroppen för att balansera kroppens qi, det vill säga energifältet. En av hinduismens äldsta skrifter, Veda-texterna, talar dessutom om att använda jernstenar för att behandla sjukdom.
Anhängare hävdar att magnetisk terapi kan minska smärta, lindra stress, förbättra blodcirkulationen, reducera svullnad och bekämpa infektioner. Teorin är att magneter alstrar en svag elektrisk ström. När magneten placeras mot kroppen stimulerar dessa strömmar nerverna i området, vilket får kroppen att frisätta endorfiner – kroppens naturliga smärtlindrande ämnen. Detta ökar blodflödet till det drabbade området, vilket i sin tur skulle kunna påskynda läkningen.
Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa effekter inte har bekräftats i välkontrollerade vetenskapliga studier, och att eventuella positiva resultat ofta kan förklaras av placeboeffekten.
Det krävs ingen särskild förberedelse inför magnetisk terapi. I grunden handlar det om att köpa en magnetisk produkt och applicera den på det område som ska behandlas. De flesta alternativa terapeuter som rekommenderar metoden råder sina klienter att börja med en magnet med låg intensitet och sedan gradvis gå över till starkare magneter allteftersom behandlingen fortskrider.
Endast mindre biverkningar har rapporterats i samband med användning av magnetisk terapi. Tillfälliga hudutslag efter direktkontakt med magneten har noterats hos vissa användare. En rapport från ortopeden Stephen Eidelson anger dessutom att vissa personer kan vara överkänsliga mot magnetens kraft, vilket i början av behandlingen kan orsaka en tillfällig ökning av smärtan i det berörda området.
Besvären är i regel milda och övergående, men de bör inte ignoreras om de blir besvärande eller består över tid.
Magnetisk terapi ska aldrig användas av personer med hjärt-pacemaker eller implanterbar defibrillator, eftersom magneter visat sig kunna störa funktionen hos dessa livsviktiga apparater. Metoden rekommenderas inte heller för dig som använder blodförtunnande läkemedel eller har en historia av epilepsi.
Även om det forskas på om magnetisk terapi skulle kunna ha en positiv effekt vid epilepsi befinner sig studierna i ett tidigt skede, och behandling bör inte provas innan forskningen gett tydliga svar. Användning under graviditet avråds också från, eftersom det inte finns några studier som undersökt om magnetisk terapi kan påverka fostret negativt.
Sammantaget betraktas magnetisk terapi som en metod med få rapporterade biverkningar, men också med bristande vetenskapligt stöd för sina påstådda hälsovinster. Rådfråga alltid läkare innan du provar alternativ behandling, särskilt om du har en pacemaker, tar blodförtunnande läkemedel, har epilepsi eller är gravid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online