Magnetterapi (även känd som magnetoterapi) är en alternativmedicinsk metod där en sjuk kroppsdel utsätts för statiska magnetfält. Metoden klassificeras som pseudovetenskap eftersom positiva hälsoeffekter inte har kunnat bevisas tillräckligt. Trots detta har magnetterapi sina anhängare, och flera nyare studier börjar nu tala för metoden – särskilt när det gäller dess effekter på hjärnan.
Principen bygger på att snabbt växlande magnetfält inducerar svaga elektriska strömmar i hjärnvävnaden. Därigenom aktiveras eller hämmas hjärncellerna, vilket påverkar hur de kommunicerar med varandra. Utgångspunkten är att hjärnans funktion är elektrokemisk och att rätt form av elektrisk stimulering kan lindra olika psykologiska och neurologiska besvär.
Den äldsta och mest spridda tillämpningen av principen är elbehandling, även känd som elektrokonvulsiv terapi (ECT). ECT har historiskt använts i alltför stor utsträckning och ibland på olämpliga sätt, vilket gett behandlingen rykte om sig att vara hårdhänt. Många bedömer dock att ECT idag regleras på ett betydligt bättre sätt än tidigare.
Ett skonsammare alternativ är repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS), där behandlingen begränsas till 20–30 minuter och sker med betydligt mindre pulser än vid ECT. Tekniska framsteg inom själva magnetspolarna gör det numera möjligt att rikta stimuleringen mer precist och justera frekvensen. Detta har enligt rapporter minskat risken för minnesförluster och epileptiska anfall, men patienter kan fortfarande få biverkningar i form av lindrig huvudvärk och obehag.
Magnetterapi har föreslagits som en möjlig behandling vid migrän. Patienter med stroke, epilepsi, Parkinsons sjukdom och artros har behandlats med varierande resultat.
I en preliminär studie från 2009 undersökte forskarna om magnetterapi riktad mot hjärnan kunde hjälpa personer med partiella ryggmärgsskador, även om betydligt fler studier krävs innan metoden kan bli allmänt accepterad. Resultaten visade att vissa patienter fick en minskad intrakortikal inhibering – en hämning som annars gör det svårt för hjärnans signaler att färdas via ryggmärgen ut i kroppen – vilket ledde till förbättrad motorik och känsel.
Magnetterapins trovärdighet fick sitt största lyft år 2007, när den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände transkraniell magnetstimulering (TMS) för behandling av depression hos vuxna som inte svarat på traditionella antidepressiva läkemedel. För att stimulera hjärnvävnaden hålls elektromagnetiska spolar över huvudet och riktas mot de delar av hjärnan som styr humörregleringen.
En studie i delstaten Pennsylvania visade att fler än hälften av de depressionsdrabbade patienterna fick lindring av sina symtom efter fem behandlingar à 40 minuter per vecka under sex veckors tid. Godkännandet möttes dock av viss kritik, bland annat med hänvisning till att den optimala dosen fortfarande behöver fastställas och att man behöver identifiera vilka patienter som lämpar sig bäst för behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online