1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Nonsynkope nonvertigo: Förstå symtom och orsaker

Nonsynkope nonvertigo: Ett vestibulärt syndrom

Nonsynkope nonvertigo beskriver paroxysmal episoder av intensiva autonoma och viscerala symtom utan sann vertigo (snurrning) eller synkope (medvetandeförlust). Det anses vara en funktionell vestibulär störning, ofta överlappande med panikstörning.

Typisk episo

  • Plötslig intensiv rädsla/undergångskänsla
  • Blekhet, diaphorese (profus svettning)
  • Illamående, kräkningar, bukbesvär
  • Kräkningar, diarre
  • Nära-synkope (pre-synkope) eller faktisk synkope
  • Skakningar, hjärtklappning, andfåddhet
  • Varaktighet: minuter till timmar
  • Ingen nystagmus, ingen sann rotationsvertigo

Patofysiologi

  • Autont nervsystem dysreglering (sympatisk surge + parasympatisk avtag)
  • Vestibulär-autonom nätverk överkänslighet
  • Överlapp med panicattacker: liknande symtom, men nonsynkope nonvertigo kan sakna kognitiv rädsla komponent initialt.
  • Kan utlösas av rörelse, visuella stimulier, stress, eller inträffa spontant.

Differentialdiagnostik

  • Panikstörning (DSM-5 kriterier)
  • Vasovagal synkope (prodrom liknande men progresserar till medvetandeförlust)
  • Vestibulär migrän (kan ha huvudvärk, fotofobi, fonofobi)
  • Feokromocytom (paroxysmal hypertoni)
  • Karcinoidsyndrom (flush, diarre, vispande andning)
  • Anfall (autont anfall)

Utredning

  • Detaljerad anamnes (utlösare, varaktighet, associerade symtom)
  • Ortostatiska vitalparametrar, EKG, Holter vid synkope
  • Vestibulär testning (VNG, VEMP)
  • Lab: katekolaminer, 5-HIAA, metabol panel
  • Neuroimaging vid fokala tecken

Hantering

  • Kognitiv beteendeterapi (KBT) för panik/vestibulär ångest
  • Vestibulär rehabiliteringsterapi (VRT)
  • SSRI/SNRI för komorbid ångest/depression
  • Betablockare eller fludrokortison vid ortostatisk komponent
  • Antiemetika vid behov
  • Utbildning: lugnande att episoder inte är livshotande

Multidisciplinär tilvägagångssätt (neurologi, otologi, psykiatri) behövs ofta.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online