ICD-9-kodning, eller International Classification of Diseases, 9:e revisionen, är ett system med alfanumeriska koder som används för att klassificera sjukdomar och skador. Systemet utvecklades av Världshälsoorganisationen (WHO) och har länge varit ett av världens mest använda verktyg för sjukdomsklassificering.
Koderna används bland annat för ersättningar inom vården, medicinsk forskning och folkhälsoövervakning. Genom att ge varje diagnos en enhetlig kod blir det möjligt att samla in, jämföra och analysera hälsodata på ett konsekvent sätt – både nationellt och internationellt.
En ICD-9-kod består av tre till fem tecken, där varje position anger en alltmer specifik nivå av diagnosen:
Ett exempel är koden 486, som betecknar lunginflammation. Siffran 4 står för sjukdomar i andningsorganen, 8 för lunginflammation och 6 för ospecificerad form av sjukdomen.
ICD-9-koder har använts brett inom hälso- och sjukvården. Vårdgivare, försäkringsbolag och statliga myndigheter har använt dem för att registrera och följa upp patientdata, hantera ersättningar och analysera vårdkvalitet.
Inom forskningen har koderna gjort det möjligt att studera sjukdomars förekomst och utbredning över tid. Inom folkhälsoarbetet har de varit viktiga verktyg för att exempelvis spåra spridningen av infektionssjukdomar och identifiera trender i befolkningens hälsa.
Den 1 oktober 2015 ersattes ICD-9 officiellt av ICD-10 i USA, ett modernare system med betydligt fler koder och större detaljnivå. WHO:s nuvarande standard är ICD-11, som antogs 2019. Trots detta kan äldre ICD-9-data fortfarande förekomma i historiska journaler, forskningsdatabaser och vissa specialiserade sammanhang, vilket gör kunskap om systemet fortsatt relevant.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online