Vad betyder hypertrofisk artros? Symtom, orsaker och behandling

Hypertrofisk artros är en form av ledsjukdom där benet gradvis blir tjockare och tätare än normalt. Sjukdomen hör till gruppen artossjukdomar och uppstår när det brosk som normalt dämpar stötarna mellan benändarna i en led successivt slits ner över tid. När skyddande brosk försvinner börjar benen gnida direkt mot varandra, vilket leder till att kroppen bildar så kallade benpålagringar, även kallade osteofyter.

Så påverkas lederna

Broskförslitningen och de nya benafterbildningarna kan ge upphov till flera besvär. Många drabbade upplever smärta i leden, särskilt vid belastning eller rörelse, samt stelhet som ofta känns värst på morgonen eller efter längre perioder av vila. Rörligheten i leden minskar successivt, vilket kan göra vardagliga aktiviteter som att gå, böja knäna eller använda händerna allt svårare.

Om sjukdomen får fortskrida obehandlad kan den leda till bestående skador på leden och till och med missbildningar av ledens form. I allvarliga fall kan hypertrofisk artros bli ett funktionshinder som kraftigt begränsar livskvaliteten och förmågan att arbeta eller röra sig fritt.

Vanliga symtom

• Ledvärk som förvärras vid aktivitet och lindras i vila
• Morgonstelhet som oftast går över inom kort tid
• Nedsatt rörlighet och minskad rörelseomfång i leden
• Ömhet vid tryck över leden
• Krassel- eller gnisslande känsla (krepitationer) vid rörelse
• I vissa fall synlig svullnad eller benutväxter runt leden

Orsaker och riskfaktorer

Hypertrofisk artros utvecklas vanligtvis långsamt och beror ofta på en kombination av flera faktorer. Ålder är en av de viktigaste riskfaktorerna, eftersom brosket naturligt slits mer med åren. Även tidigare ledskador, övervikt, repetitiva belastningar i arbete eller idrott samt ärftliga faktorer kan öka risken att utveckla sjukdomen.

Behandling och egenvård

Det finns idag ingen botande behandling för hypertrofisk artros, men besvären kan ofta hanteras effektivt. Vanliga åtgärder inkluderar:

• Fysisk aktivitet: Skonsam träning som simning, cykling och styrketräning stärker musklerna runt leden och minskar belastningen
• Viktminskning: Att minska övervikt avlastar framför allt knä- och höftleder
• Smärtlindring: Receptfria läkemedel som paracetamol eller NSAID-preparat kan användas vid behov
• Hjälpmedel: Ledskydd, käpp eller anpassade skor kan underlätta vardagen
• Operation: Vid svåra besvär kan ledfixering eller konstgjord led (protes) övervägas

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har ihållande ledsmärta, stelhet eller svullnad som inte går över, eller om besvären begränsar din vardag. En tidig diagnos gör det möjligt att starta behandling i tid och bromsa sjukdomens utveckling, vilket kan bevara ledens funktion och din livskvalitet under många år framöver.