Medusa är en av de mest kända gestalterna i grekisk mytologi – ett monster som tillhör gorgonerna, tre skräckinjagande systrar. Enligt både Hesiodos och Aischylos var hon dotter till havsguden Forkys och Ketos, ett urgammalt havsväsen. Senare myter beskriver henne som dotter till just Forkys och en gorgon.
Gorgonerna sägs ha bott vid världens allra västligaste ände, nära nattens gräns, i landet som omgav hesperidernas hem – de mytomspunna nymferna som vakade över de gyllene äpplena.
Enligt de flesta legender var Medusa ursprungligen en vacker ung kvinna. Havsguden Poseidon förförde henne i Athenas tempel, något som väckte gudinnans svåra vrede. Som straff förvandlade Athena Medusa och hennes två systrar, Stheno och Euryale, till fasansfulla varelser – trots att de tidigare haft stor skönhet.
I många versioner av myten var det endast Medusa som erhöll förmågan att förvandla alla levande varelser till sten med en enda blick, genom Athenas förbannelse. Andra traditioner hävdar dock att det egentligen bara var den odödliga systern Stheno som ägde denna kraft – vilket antyder att Medusa kanske inte ursprungligen besatt denna unika egenskap.
Det var hjälten Perseus som enligt myten lyckades döda Medusa. Med hjälp av en polerad bronsköld som fungerade som spegel undvek han att möta hennes blick direkt och kunde i stället följa hennes spegelbild. Medan Medusa sov högg han av hennes huvud – ett vapen som även efter hennes död behöll sin förmåga att förstena och därmed blev en mäktig talisman.
För att fly från Medusas förföljande systrar använde Perseus bevingade sandaler som han fått av Hermes. Vissa legender berättar dock att han helt enkelt sprang ifrån dem.
Enligt sägnen tog Poseidon hand om bloddropparna som rann från Medusas livlösa kropp och lät dem falla på koraller och sjöväxter – och det var så dessa fick sina karakteristiska, praktfulla färger.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online