1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Risker med ultraljudsterapi – vad du behöver veta

Ultraljudsterapi är en form av fysioterapi där högfrekventa ljudvågor används för att överföra värme till specifika skadade områden i kroppen. Behandlingen används världen över av fysioterapeuter och arbetsterapeuter för att lindra en rad smärtsamma tillstånd, såsom tendinit, artrit, fibromyalgi och muskel- och skelettskador. Ultraljudsterapi anses stimulera läkningsprocessen genom att öka blodcirkulationen samt minska smärta och inflammation. Men precis som vid alla medicinska behandlingar finns det vissa risker som du bör känna till innan du påbörjar ultraljudsterapi.

Organ som aldrig ska utsättas

Enligt den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA får ljudvågorna från ultraljudsterapi aldrig riktas mot kroppens känsliga organ. Dit hör hjärta, njurar, lever, lungor, mage, mjälte, tarmar, ögon, öron, äggstockar, testiklar, hjärna och ryggmärg. Ljudvågorna ska heller inte användas över slemhinnor, alltså områden som mun, näsa, ändtarm och slida. Undvik dessutom behandling över områden med inopererade metallimplantat (till exempel pacemaker) samt över aktiva tillväxtzoner (epifysregioner) hos barn.

Sjukdomar och tillstånd

Ultraljudsterapi bör inte användas på patienter med vissa sjukdomar eller tillstånd. Exempel är hemofili (blödarsjuka), spina bifida, aktiv infektion i vävnader eller ben (till exempel öppna sår), cancer- eller precancerceller, känselbortfall i huden (diabetisk neuropati), obehandlad osteomyelit (beninfektion), djup ventrombos och hjärtsjukdom. Det är också ytterst viktigt att ultraljud aldrig riktas mot buken eller ländryggen hos gravida eller potentiellt gravida kvinnor.

Försiktighetsåtgärder vid hantering av utrustningen

Enligt Health Canada finns flera åtgärder som operatören måste vidta före och under behandlingen. För det första ska apparatens kalibrering kontrolleras minst en gång i veckan för att säkerställa att ultraljudseffekten och den inbyggda timern stämmer. För det andra ska applikatorn (transducerhuvudet) underhållas och testas varje månad för att bekräfta att den avger en jämn och likformig effekt. Slutligen ska operatören minimera exponeringen för både patient och sig själv genom att alltid hålla applikatorn riktad mot huden över det skadade området medan ultraljudet avges.

Nackdelar och begränsningar

Eftersom det saknas omfattande vetenskapligt stöd för exakt hur ultraljud fungerar ifrågasätter vissa läkare och forskare dess terapeutiska effekt, enligt American Physical Therapy Association. Flera studier visar att ultraljudsterapi antingen fungerar mycket bra eller inte alls, särskilt vid kronisk smärta. Vissa forskare menar också att behandlingen kan skapa en falsk trygghetskänsla: när smärtan lindras tror patienten att hen är helt återställd, återupptar normala aktiviteter eller idrott – och riskerar då att skada sig igen.

Alternativa behandlingsmetoder

Om du inte vill eller kan genomgå ultraljudsterapi finns flera andra former av fysioterapi som enligt Merck.com kan lindra din smärta:

Elektrisk stimulering

Stimulering på låg nivå kan minska smärta och hjälpa musklerna att återfå sin kontraktionsförmåga.

Hydroterapi

Vattenbehandling kan utföras i form av bubbelpooler, badtunnor och uppvärmda bassänger.

Värme- och köldterapi

Kompresser med värme eller kyla hjälper till att reducera smärta och inflammation.

Manuell terapi

Behandling med händerna i stället för maskiner – i form av massage, mobilisering och manipulation – är ett beprövat alternativ för smärtlindring.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online