Som hämtat ur en dålig science fiction-film gör styngflugan något rysligt otänkbart – den gräver sig ner under huden på sin mänskliga värd. Larvernas ägg kan överföras via något så vardagligt som ett myggbett. Väl etablerad i huden förvandlas den dock till något betydligt mer oroande. Även om en styngfluga inte är livshotande kan den bli ett verkligt problem om du inte vet hur du ska hantera den på rätt sätt.
De flesta styngflugbett börjar som ett helt vanligt myggstick. Klådan och irritationen ser identisk ut, och under de första fyra–fem dagarna finns ingenting som skiljer dem åt. Efter ungefär en vecka börjar däremot ett vanligt myggbett läka av sig självt: repor läks igen och inflammationen avtar.
Vid en styngflugainfektion fortsätter inflammationen istället att öka. Klådan blir värre, bollen hårdnar och känns allt mindre som ett myggstick och alltmer som en infektion. Kom också ihåg var du befann dig när du blev stucken. Var du i ett tropiskt klimat, särskilt i en regnskog? I så fall är risken stor att myggbittet faktiskt förde med sig ett styngflugeägg. En bra tumregel är att misstänka styngfluga vid alla icke-läkande, hårda hudbölder efter resor i tropiska områden.
Om du är säker på att det handlar om en styngfluga, ta hjälp av en vän du litar på och förbered borttagningen. Börja med att låta din vän placera fingrarna på varsin sida av den inflammerade bumpen, med öppningen från bettet i mitten. Tryck sedan försiktigt ihop huden från båda sidor så att innehållet pressas uppåt och utåt – ungefär som när man trycker ut en stor finne. Fortsätt trycka tills larvens bakände syns i öppningen. Det gör troligtvis ont och det kan blöda en liten bit.
Tips: Att täcka öppningen med petroleumgelé eller nagellack kan kväva larvens lufttillförsel och få den att krypa upp mot ytan, vilket gör borttagningen betydligt enklare.
När larvens bakände syns griper din vän fast den stadigt med pincetten och börjar dra. Styngflugelarven sitter ordentligt förankrad i huden med sina krokformade borst, så det kan kännas som ett visst motstånd. Dra jämnt och stadigt utan att rycka – annars riskerar larven att gå av och lämna kvar delar i såret. Fortsätt tills hela larven kommer ut och kassera den därefter.
Tvätta omedelbart såret med ljummet vatten och antibakteriell tvål och applicera sedan jod för att förebygga infektion. Lägg på ett sterilt förband och byt det dagligen tills såret läkt helt.
Kontakta vården om larven inte går att få ut helt, om såret blir rött, varigt eller värker alltmer, eller om du får feber. En läkare kan avlägsna larven på ett enkelt och smärtfritt sätt, ofta med lokalbedövning, och ordinera eventuell antibiotikabehandling vid behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online