Symtom på infektion efter kattbett – så vet du när du ska söka vård

Katter bär på bakterier i munnen som är helt naturliga för dem, men som kan orsaka problem när de förs in under människans hud genom deras nålspetsiga tänder. Eftersom kattens tänder är smala och spetsiga tränger bakterierna djupt in i vävnaden, där de lätt kan orsaka infektion. En obehandlad kattbetsinfektion kan få allvarliga konsekvenser, inklusive sjukhusvård och bestående vävnadsskador.

Här är de viktigaste tecknen du ska hålla utkik efter efter ett kattbett.

Färg och värme

Viss rodnad runt ett färskt kattbett är normalt, men om rodnaden sprider sig utåt eller om området känns onormalt varmt vid beröring kan det vara ett tecken på att en infektion håller på att utvecklas. Låt i så fall en läkare undersöka såret.

Svullnad

Kontakta din läkare om du upptäcker svullnad runt kattbettssåret, särskilt om svullnaden ökar snabbt under en kort period. Detta tyder ofta på att kroppen reagerar på en pågående infektion.

Lukt

Sök omedelbar medicinsk vård om bettsåret avger en jäsig eller obehagligt stickande lukt. Det är ett tydligt tecken på att bakterier etablerat sig i såret.

Var och utsöndring

Låt alltid ett kattbettsår bedömas omedelbart om det finns varliknande eller grönaktig utsöndring från såret. Detta indikerar en aktiv infektion som kräver professionell behandling, ofta med antibiotika.

Så förebygger du infektion

Ett av de bästa sätten att förebygga infektion efter ett kattbett är att låta såret blöda ordentligt direkt efter bettet, eftersom blodet hjälper till att skölja bort bakterier. Tvätta därefter såret noggrant med varmt vatten och desinfektionsmedel som väteperoxid eller jodlösning, och applicera sedan en antibiotisk salva. Täck såret med ett rent plåster eller förband och håll det rent och torrt under läkningsprocessen.

När du ska söka akut vård

Bett i ansiktet kräver alltid akut medicinsk bedömning, eftersom risken för allvarlig infektion där är särskilt hög. Kom också ihåg att alla kattbett bör kontrolleras av en läkare, även om de ser oskyldiga ut. Djupa punkteringssår, bett i händer eller leder samt bett från okända eller vilda katter innebär extra stor risk. Din läkare kan även bedöma behovet av stelkrampsvaccination och, i sällsynta fall, rabiesvaccination.