Fästingbett gör inte ont – och det är just därför de är så lätta att missa. Många upptäcker inte att de fått en fästing förrän flera timmar efter en lång vandring i skogen eller en lugn picknick på ängen. Vid det laget har fästingen redan borrat sig ordentligt fast i huden och går inte längre att borsta bort.
På nätet cirkulerar många påstådda knep för fästingborttagning: nagellack, vaselin eller till och med att hålla en låga mot fästingen (gör absolut inte det!). Sanningen är att allt du behöver är ett par pincetter – och eventuellt någon som hjälper dig om fästingen sitter på en svåråtkomlig plats.
Ta alltid bort fästingen så snabbt som möjligt. Fästingar kan bära på sjukdomar som borrelia (Lymes sjukdom) och TBE, och ju längre fästingen får sitta kvar i huden, desto större är risken för smittoöverföring.
Grip fästingen så nära huden som möjligt. Använd pincetterna och ta tag i fästingen precis vid hudens yta, utan att krossa dess kropp.
Dra ut fästingen långsamt och stadigt. Dra rakt uppåt med jämnt tryck tills fästingen släpper greppet. Vrid eller ryck aldrig till – då kan delar av fästingens huvud och mundelar fastna i huden och öka risken för infektion.
Spara fästingen om du kan. Lägg den i en liten glasburk eller plastpåse och förslut noggrant. Om du vill kan du ta med fästingen till din vårdcentral för analys – det underlättar om du senare får symptom och vården behöver bedöma smittorisken.
Rengör bettet ordentligt. Tvätta området noggrant med tvål och skölj väl med vatten. Desinficera gärna med handsprit efteråt.
Beakta bettstället under de kommande veckorna. Kontakta vårdcentralen om du får en ringformig rodnad runt bettet, feber, huvudvärk eller muskelvärk – det kan vara tecken på borrelia. Ju tidigare en eventuell infektion upptäcks, desto enklare är den att behandla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online