Förstå halsbesvär: De vanligaste orsakerna
Röda, svullna mandlar med vita eller gula beläggningar (exsudat) är ett klassiskt tecken på faringit. De tre vanligaste infektionsorsakerna är virus tonsillit, infektion mononukleos ("kissing disease") och streptokock-faringit ("streptokockhals"). Att skilja dem åt vägleds behandlingen.
1. Akut tonsillit (virus eller bakteriell)
- Orsak: Virus (adenovirus, rinovirus, RSV, coronavirus) orsakar ~70–85 % av fallen; Gruppe A streptokocker orsakar de flesta bakteriella fallen.
- Symtom: Halsont, odynofagi (smärtsam sväljning), feber, ömma anteriära cervikala lymfkörtlar, tonsillära exsudat.
- Virusanmärkningar: Hosta, rinit, röra, konjunktivit, diarre – tyder på virusetik.
2. Infektion mononukleos (EBV)
- Orsak: Epstein-Barr-virus (EBV), smittar via saliv ("kisssjukdomen").
- Symtom: Kraftig trötthet (ofta djup), feber, massiv tonsillära förstoring med tjock vitt exsudat, symmetrisk posterior cervikal/aurikulär lymfadenopati, palatala petechier, splenomegali (50 %), hepatomegali.
- Nyckel: Trötthet som är disproportionerlig mot halsont; atypisk lymfocytos på blodstatus.
3. Streptokockhals (GAS)
- Orsak: Streptococcus pyogenes (Grupp A streptokocker).
- Centor-kriterier (klinisk prediktion): Feber >38 °C, tonsillära exsudat, ömma anteriära cervikala noder, frånvaro av hosta. 3–4 kriterier = hög sannolikhet.
- Diagnostik: Snabb antigen-test (RADT) eller halsodling (guldstandard).
- Behandling: Penicillin/amoxicillin (10 dagar) för att förebygga reumatisk feber och peritonsillär abscess.
Varningsflaggor: Sök omedelbar medicinsk bedömning
- Oförmåga att svälja saliv (dyrning) → möjlig peritonsillär abscess eller epiglottit
- Svårigheter att andas eller stridor
- Feber >38,3 °C som varar >48 timmar
- Blod i saliv eller flem
- Dämpad "het potatis"-röst
- Trismus (oförmåga att öppna munnen fullt ut)
- Ensidigt svårt ont + uvuladeviation → peritonsillär abscess
- Symtom >7–10 dagar utan förbättring
Andra överväganden
- Tonsillstenar (tonsilloliter): Illaluktande vita/gula konkretioner i kryptor; oftast asymtomatiska eller ger mild halitos.
- Munsköld (orala candidiasis): Krämvita belägg som går att avskrapa, lämnar erytem; vanligt efter antibiotika eller vid immunbrist.
- Tonsillära maligniteter: Sällsynt; ensidig asymmetri, persistenterande sår, halsmassa, viktminskning, otalgi (utstrålat smärta).
Slutsats: De flesta halsont är virus och går över själv. Streptokocker kräver antibiotika. Mononukleos kräver stödjande behandling och miltskydd (inga kontaktsporter 3–4 veckor). Vid osäkerhet – eller om varningssignaler uppstår – sök läkare för provtagning.
