Klådkvalster är mikroskopiska spindeldjur som biter människor och andra djur. Bettet orsakar en hudirritation som resulterar i klåda. De klassificeras som spindeldjur eftersom de har åtta ben, men de liknar inte spindlar särskilt mycket. Klådkvalster betraktas som parasiter eftersom de behöver en värd för att överleva, och deras angrepp har en negativ effekt på värdens hälsa.
Begreppet klådkvalster används för att beskriva flera olika typer av kvalster. De största skillnaderna mellan arterna ligger i var de lever och vad de livnär sig på.
Stråkvalster lever i lager av grödor som halm och frön. Medan deras huvudsakliga födokälla är insekter biter de gärna människor och andra djur om de kommer i kontakt med dem. Ett annat kvalster som kan bita människor är gallkvalstret på ekblad, en art som normalt lever av insekter och larver som läggs i löv och trädbark. Andra klådkvalster inkluderar gnagarkvalster, fågelkvalster och husdammskvalster – samtliga kan bita människor.
Klådkvalster är ett besvär, men utgör sällan något livshotande hot. De finns över hela världen och påverkar många olika typer av djur, insekter och växter. Klådan orsakas av bettet, som irriterar huden och ger inflammation.
Eftersom kvalstren är mikroskopiska är de mycket svåra att se med blotta ögat. Tyvärr kan angrepp uppstå lätt om det finns en födokälla i närheten. Vid ett angrepp kan personer bli bitna flera gånger, vilket orsakar stort obehag. Andra hälsorisker kan också uppstå. Husdammskvalster är exempelvis kända för att orsaka allergiska reaktioner hos personer som andas in deras kroppar och avföring inomhus. Klådkvalster står dessutom bakom hudsjukdomen skabb.
Skabb är en smittsam hudsjukdom som orsakas av kvalstret Sarcoptes scabiei, även kallat skabbkvalster. Människor drabbas av skabb när kvalstret lyckas gräva sig in i värdens hud, där det lever och lägger sina ägg. När larverna kläcks rör de sig i huden och livnär sig på värden medan de utvecklas till vuxna individer.
När väl skabbkvalstren har etablerat sig i värden sprider de sig snabbt tills de behandlas. Svår klåda, ömma utslag och skorpbildning på huden är vanliga symtom på skabb.
Även om god allmän hygien oftast räcker för att förebygga skabb, smittas man oftast genom direkt kontakt med en person som bär på skabbkvalstret. Kvalstret kan överleva utanför människokroppen i upp till några dagar. Det kan vara svårt att förebygga skabb, eftersom symptomen redan hunnit bryta ut när de blir synliga.
Tvätta därför sänglinne, handdukar, kläder och allt annat som kommit i kontakt med någon som misstänks ha skabb – i tvättmaskin på varmvattenprogram, och torka sedan plaggen på hög värme. När skabb har diagnostiserats är det viktigt att undvika fysisk kontakt med andra och söka behandling direkt.
Skabb kan botas med permetrinkräm och antiparasitära läkemedel som ivermektin. För att lindra klådan används ofta antihistaminer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online