Vilka faror kan löss orsaka? En komplett guide

Det finns tre olika arter av löss som kan leva i och angripa människans hår: huvudlöss, kroppslöss och flatlöss (även kallade könsbundna löss). Effekterna av dessa löss är ofta mycket likartade, men de drabbar olika delar av kroppen beroende på var på kroppen lusen lever. Den medicinska termen för lusspridning och lussjuka är pedikulos.

Klåda och irritation

Det vanligaste besväret för den som har fått löss i håret är den intensiva klådan som uppstår i samband med att lusen biter. Klådan beror på en reaktion mot lusens saliv när den suger blod, och brukar vanligtvis vara som värst cirka sex veckor efter det att lusen eller lussen först etablerat sig.

Sår från klöande och risk för infektion

På grund av irritationen som lusbett orsakar kliar många sig ofta i de områden där de har blivit bitna. Även om själva bettmärkena inte är särskilt stora kan det upprepade klöandet leda till sår, och dessa sår kan i sin tur bli infekterade. Sådana infektioner utgör en indirekt men allvarlig fara i samband med lössangrepp. Det är därför alltid bättre att söka behandling för pedikulos än att klia sig och riskera att orsaka en infektion.

Spridning av fläcktyfus

Huvudlöss kan fungera som en smittbärare som gör att fläcktyfus kan spridas inom en mänsklig population. Fläcktyfus orsakas av en bakterie av bacilltyp. När en lus suger blod från en person som är infekterad av fläcktyfus blir lusen därefter en bärare av sjukdomen. När lussen sedan flyttar över till en ny värd tar den med sig bacillbakterien och spridar på så sätt fläcktyfus vidare till nästa människa.

Fläcktyfus är en obehaglig sjukdom som utan behandling kan bli livshotande, vilket gör att lussangrepp aldrig bör ignoreras, särskilt inte i situationer med trångboddhet eller sämre hygieniska förhållanden.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om klådan är svår, om du får tecken på hudinfektion såsom rodnad, svullnad eller varbildning, eller om feber uppstår i samband med ett lussangrepp. Behandling finns tillgänglig och effektivt – både receptfria och receptbelagda preparat – vilket minskar risken för komplikationer och vidare smittspridning.