Så jagar myggor: Från doftspår till blodmål

Det finns mer än 150 olika arter av stickmyggor i USA, och insekten förekommer i samtliga 50 delstater. Myggor kan föröka sig i praktiskt taget alla små områden med stillastående vatten. De kan dessutom överföra ett flertal allvarliga sjukdomar till människor, bland annat malaria, West Nile-feber, gula febern och flera former av encefalit.

Endast honorna sticker, eftersom de behöver blod för att deras ägg ska utvecklas. Deras förmåga att hitta och angripa sina mål är förvånansvärt effektiv och sker i flera noggrant samordnade steg.

Luktsinnet leder vägen

Människor andas in syre och andas ut koldioxid med varje andetag. Koldioxid finns naturligt i luften, men myggan har specialiserade sensorer på antennerna som kan upptäcka högre koncentrationer av gasen. Myggan använder i första hand lukten av koldioxid för att lokalisera ett potentiellt mål och följer sedan CO2-strömmen mot värden.

Kroppslukt, parfymer, tvättmedel, deodoranter och andra dofter kan antingen öka eller minska myggans intresse. Vissa människor drabbas därför oftare än andra.

Värme och syn

Myggor kan även känna värmen från en potentiell värd. Fysisk aktivitet och svettning höjer kroppstemperaturen och lockar till sig fler myggor. Mörka kläder tenderar att behålla värmen, vilket gör bäraren mer attraktiv som mål, medan ljusare kläder är mindre lockande.

Dessutom kan myggan visuellt rikta in sig på sitt mål från ett avstånd på cirka tio meter.

Sondering av huden

Efter landning letar honan efter en lämplig plats att sticka genom att undersöka värme och kemikalier på hudens yta. Den för också in en del av sin sugsnabel i huden för att lokalisera blodkärl.

När ett kärl har hittats sprutar myggan in saliv i såret. Saliven bedövar området, vilket gör att värden inte känner bettet. Den innehåller även ett antikoagulerande ämne som hindrar blodet från att levra sig i såret.

Blodintaget

När myggan väl har nått blodet börjar den suga upp det genom sugsnabeln med hjälp av pumpar i munnen. Samtidigt fortsätter insekten att injicera antikoagulantia via en inre kanal i snabeln. Den sprutar dessutom in ett kärlvidgande ämne i såret för att öka blodflödet.

Myggan klarar allt detta samtidigt tack vare sugsnabelns komplexa struktur. Sjukdomsalstrande patogener finns i saliven, och det är på detta sätt som infektioner överförs till målet.