Den svarta döden (1347–1351), orsakad av Yersinia pestis (loppor på råttor), dödade 30–60% av Europas befolkning. Utan germteori varierade svar från andliga till pragmatiska till våldsamma.
Religiösa och övernaturliga svar
- Guds straff: Geißlare kvädde sig publikt för att sona.
- Pilgrimsfärder och processioner: Trängda samlingar spridde oavsiktligt smittan.
- Scapegoating: Judar, spetälska, tiggare, roma skyldades; massakrer i Strasbourg, Basel, Köln.
- Helgonvördnad: Sankt Roch, Sankt Sebastian anropades för skydd.
Folkhälsoåtgärder (Tidiga karantäner)
- Venedig (1348): 40-dagars ankring av skepp (quaranta giorni) – ursprung till "karantän".
- Ragusa (Dubrovnik): 30-dagars isolering (trentino) för ankommande.
- Pestsjukhus (Lazaretter): Isolering av sjuka.
- Begravningsregler: Djupa gravar, osläckt kalk, begränsade begravningsprocessioner.
- Hälsomyndigheter (Magistratur): Övervakning, verkställande, pestsjukhus.
Social och ekonomisk upprörning
- Arbrist → bondeinflytande → lönekrav, upphörande av träldom (långsiktigt).
- Antifeudala uppror (Jacquerie, Bondeupproret 1381).
- Konstnärliga skift: Danse Macabre, memento mori, fokus på dödlighet.
- Förföljelse av minoriteter intensifierades.
Medicinska teorier och behandlingar
- Miasmateori: dålig luft → bränd aromatiska, bar posier.
- Kroppssaftsobalans: blodlättning, avföring, emetika (ofta skadliga).
- Örtbotemedel: teriak (komplex opiat/krydda-sammansättning).
- Läkare flydde eller bar snäbbmasker med örter (senare, 1700-tal).
Den svarta döden formade Europas demografi, ekonomi och kultur – lade grunden för modern folkhälsovård.
