Om en orm biter kan delar av dess tänder eller huggtänger fastna i såret och bli kvar även efter att såret har läkt. Här går vi igenom de vanligaste metoder som används inom sjukvården för att avlägsna kvarvarande ormtänder.
Detta är den vanligaste metoden. Läkaren gör ett litet snitt i huden runt tanden och lyfter sedan ut den med pincett eller kärltång. Ingreppet utförs oftast under lokalbedövning.
Vid denna metod används en laser för att försiktigt sönderdela tandvävnaden, som därefter kan avlägsnas. Metoden är precis, minimerar blödning och ger snabb läkning, men kräver specialutrustning.
Här används elektrisk ström för att värma upp och förstöra vävnaden runt tanden, vilket gör den lättare att ta bort. En fördel är att metoden samtidigt stillar eventuell blödning.
I vissa fall kan kemiska lösningar användas för att gradvis lösa upp tandmaterialet. Metoden används dock relativt sällan, eftersom den tar längre tid och kan irritera den omgivande vävnaden.
Den bästa metoden beror på din specifika situation – exempelvis hur djupt tanden sitter, var bettet finns på kroppen och om du har några symtom. Kontakta därför alltid en läkare för bedömning. Ofta görs en röntgen- eller ultraljudsundersökning först för att lokalisera tandfragmenten innan de tas bort.
Ibland kan tänderna få ligga kvar om de sitter ytligt, inte orsakar besvär och risken för komplikationer bedöms som liten. Försök dock aldrig att själv gräva ut en tand ur ett läkt sår – det kan leda till infektion eller skada på omgivande vävnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online