Den glänsande svarta kroppen och det karakteristiska röda timglaset gör svarta änkan till en av världens mest välkända spindlar. Mindre känt är dock att USA har hela fem olika arter av änkelspindlar. Deras utbredningsområden kan delvis överlappa, men arterna skiljer sig tydligt åt. Samtidigt har de mycket gemensamt: alla har stora, runda bakkroppar, spinner oregelbundna fångstnät, lever på mörka och skyddade platser, har någon form av röd eller orange teckning – och är giftiga.
Södra svarta änkan förekommer främst i USA:s södra och sydöstra delar och är den vanligaste änkelspindeln i regionen. Kroppen är oftast glänsande svart, och bakkroppens undersida bär ett rött eller orange timglasmärke. Märket kan vara ett komplett timglas eller bestå av två separata trianglar. Arten bygger sina nät på skyddade platser mellan två hårda ytor och kan påträffas inne i bostäder.
Norra svarta änkan finns huvudsakligen i USA:s nordöstra delar, men utbredningsområdet kan sträcka sig långt ner i södern. Till utseendet liknar den den södra svarta änkan, men har vanligtvis två röda linjer både på bakkroppens undersida och ovansida. Ett komplett timglas förekommer sällan. Norra änkan håller sig helst utomhus bland lövträck och vedhögar och hittas sällan inomhus – men följer ofta med inbränd ved in i hemmet.
Västra svarta änkan liknar den södra i utseende, med typiskt svart kropp och rött timglasmärke. Arten finns i alla fyra stora sydvästra öknar i USA: Chihuahuaöknen i New Mexico, Sonoraöknen i Arizona, Mohaveöknen i södra Kalifornien och Nevada samt Great Basin i Nevada och Utah. Den bygger normalt sitt bo bland stenar, växter och utomhusträck, men kyla eller torka kan tvinga den att flytta inomhus. Ungdjur ser betydligt annorlunda ut än vuxna och utvecklar ibland aldrig det klassiska utseendet med rött timglas, vilket gör artbestämning svår.
Tack vare sitt habitat finns röda änkan nästan uteslutande i Florida. Huvudbröstpartiet är rödaktigt och bakkroppen rödbrun. Oftast har den röda fläckar eller märken på bakkroppens ovansida och ett enda märke på undersidan i stället för ett fullständigt timglas. Röda änkan spinner gärna sina nät i träd och buskar och påträffas sällan inomhus.
Trots sitt namn varierar bruna änkan i färg från ljusbrun till mörkgrå. Timglasmärket är oftast mer orange eller gult än rött. Liksom röda änkan finns bruna änkan främst i Florida, men kan påträffas så långt västerut som Texas. Arten föredrar att bygga bo i byggnader och fordon, och spridningen via fordons transporter kan ha bidragit till dess expanderande utbredning. Även om dess gift är det mest toxiska av alla änkors, är bettet faktiskt mindre farligt än hos andra änkelspindlar – eftersom den bruna änkan injicerar mindre gift per bett.
Oavsett art gäller samma grundregel: änkelspindlar är inte aggressiva och biter endast om de känner sig hotade eller fastklämda. Misstänker du ett bett från en änka bör du söka vård, särskilt om du upplever kraftig smärta, muskelkramper, illamående eller andningsbesvär. Att kunna skilja arterna åt underlättar både identifieringen och bedömningen av risken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online