Dysplasi är ett medicinskt samlingsbegrepp som kan syfta på många olika tillstånd och som i princip kan drabba nästan vilken del av kroppen som helst. Termen beskriver celler som uppvisar onormal tillväxt eller utformning inom en viss kroppsvävnad. Dysplasi kan exempelvis handla om förhållandet mellan antalet omogna och mogna celler i ett organ, eller om en hög förekomst av celler med varierande storlek (anisocytos) samt celler med oregelbunden form (poikilocytos).
Nedan följer en genomgång av några av de vanligaste och mest kända typerna av dysplasi.
Ektodermal dysplasi (ED) omfattar cirka 150 olika syndrom som påverkar ektodermen – det yttre groddbladet – hos ett ofött barn. Under graviditeten bidrar ektodermen till att bilda barnets hår, tänder, naglar, hud, inneröron och ögon. Ektodermal dysplasi kan hindra en eller flera av dessa vävnader från att utvecklas normalt, vilket kan leda till både fysiska och funktionella avvikelser.
Fibrös dysplasi påverkar bildningen av benvävnad. Tillståndet orsakas av en genmutation som sker under fosterstadiet, varvid bindväv – liknande den som bildar ärr på vanlig hud – utvecklas i delar av skelettet istället för normal benvävnad. Den mjuka bindvävnaden används då för att ersätta och reparera den gamla benvävnaden, vilket kan göra skelettet svagare.
Cervikal dysplasi, alltså cellförändringar på livmoderhalsen, är i sig inte cancer, men betraktas ofta som ett precanceröst varningstecken. De flesta fall upptäcks i samband med gynekologiska cellprov (PAP-test), där onormal celltillväxt på och runt livmoderhalsen påvisas. Cervikal dysplasi åtföljs ofta av en infektion med vissa stammar av humant papillomvirus (HPV).
Personer med fibromuskulär dysplasi (FMD) har en onormal cellutveckling som förtränger en eller flera artärer i kroppen. Tillståndet förblir ofta oupptäckt länge, eftersom det sällan ger symtom förrän förträngningen begränsar blodflödet i så hög grad att andra besvär börjar uppstå.
Optisk nervhypoplasi påverkar utvecklingen av synnervens förbindelser under barndomen. Ett drabbat barn kan ha synproblem eller bli helt blind, uppvisa ovanliga och ryckiga ögonrörelser (nystagmus) samt drabbas av neurologiska symtom. Detta beror på att dysplasins effekter även kan påverka hjärnans struktur och utveckling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online