Prognos vid njurcellscancer: överlevnad per stadium

Njurcellscancer är den vanligaste formen av njurcancer – ungefär nio av tio njurtumörer är just njurcellscancer. Oftast handlar det om en enskild tumör i en av njurarna, men i vissa fall kan tumörer finnas i båda njurarna, eller flera tumörer i samma njure.

Ett problem med sjukdomen är att den ofta inte ger några symtom förrän den hunnit bli relativt avancerad. Därför upptäcks många njurcellscancer tidigt av en slump, till exempel vid datortomografi eller ultraljud som görs av andra skäl. En tidig upptäckt innebär att cancern ofta kan behandlas innan den hunnit sprida sig (metastasera).

Olika typer av njurcellscancer

Njurcellscancer delas in i flera undertyper, vilken avgörs av hur cellerna ser ut under mikroskopet:

• Klarcelligt karcinom är den absolut vanligaste formen. Cancercellerna framstår som klara eller ljusa när de granskas i mikroskop.
• Papillär njurcellscancer är den näst vanligaste typen och drabbar cirka 10–15 procent av patienterna. Cellerna bildar små, fingerlika utskott. Denna form kallas även kromofil, eftersom cellerna får en rosa färg när de färgats in för mikroskopisk undersökning.
• Kromofob njurcellscancer utgör omkring 5 procent av fallen. Celler är bleka, liknande dem vid klarcellig cancer, men betydligt större.
• Samlingsgångskarcinom är den mest ovanliga varianten, där cancercellerna ligger i oregelbundna rörformade strukturer.

Faller cellerna inte in i någon av dessa kategorier, klassificeras tumören som oklassificerad njurcellscancer.

Så bestäms prognosen – stadieindelning enligt TNM

Prognosen vid njurcellscancer beror främst på hur långt cancern hunnit utvecklas. Läkaren fastställer stadiet enligt AJCC-systemet, som tagits fram av American Joint Committee on Cancer. Systemet benämns även TNM, efter de tre faktorer som bedöms:

• T beskriver tumörens storlek och utbredning.
• N visar om cancern spridit sig till lymfknutor.
• M anger om cancern metastaserat till andra delar av kroppen.

Stadium I

Vid stadium I är tumören mindre än 7 centimeter, ligger helt inom njuren och varken lymfknutor eller fjärrmetastaser är involverade (T1, N0, M0). Femårsöverlevnaden för denna grupp är hela 96 procent.

Stadium II

Här har tumören vuxit till över 7 centimeter men sprider sig fortfarande inte utanför njuren, och inga lymfknutor eller fjärrmetastaser finns (T2, N0, M0). Femårsöverlevnaden ligger på 82 procent.

Stadium III

Stadium III kan se ut på två olika sätt, men sammanlagt är femårsöverlevnaden för gruppen cirka 64 procent:

• Tumören har växt utanför själva njuren och nått binjuren, njurvenen, vena cava eller fettvävnaden runt njuren, men utan spridning till lymfknutor eller andra organ (T3, N0, M0).
• Tumören kan vara valfri storlek, så länge den inte passerat Gerotas fascia, men cancern har spridit sig till en lymfknuta i närheten av njuren (T1–T3, N1, M0).

Stadium IV

Stadium IV innefattar flera scenarier, och femårsöverlevnaden för alla dessa är cirka 23 procent:

• Tumören har växt genom Gerotas fascia, högst en lymfknuta är drabbad och cancern har inte spridits till andra organ (T4, N0–N1, M0).
• Tumören kan vara valfri storlek och flera lymfknutor nära njuren är drabbade, men inga fjärrmetastaser finns (valfri T, N2, M0).
• Cancern har spridit sig till lymfknutor på annat håll i kroppen och/eller till andra organ (valfri T och N, M1).

Att känna till sin diagnos och sitt stadium gör det lättare att förstå vilka behandlingsmöjligheter som finns och vad statistiken om överlevnad faktiskt betyder i det enskilda fallet. Kom alltid ihåg att siffrorna är genomsnitt – den individuella prognosen kan se annorlunda ut.