Det finns något särskilt med den "friska" lyster som kommer efter några avslappnade timmar i solen. Man ser och känns helt enkelt lite fräschare, yngre och mer levande med lite extra färg på kinderna – det är därför man kallar det "sunkyssad". Men när vintermånaderna kommer försvinner de gyllene strålarna till stor del, eller åtminstone vår tillgång till dem. Insvept i lager på lager av rockar, halsdukar och mössor återgår vår strålande hud långsamt till den bleka nyans som vi på något sätt har lärt oss betrakta som mindre smickrande.
För att undvika detta söker sig många till solarier på spa och gym. Men den "hälsosamma" lyster vi alla längtar efter är faktiskt inte alls så hälsosam – särskilt inte när vi får den inomhus. Här är de viktigaste biverkningarna du bör känna till.
Ett av de största problemen med solande i solarium är något du hört talas om i åratal – cancer. Genom att utsätta dig för ultravioletta strålar under långa perioder, även de artificiella strålarna från solarielamporna, ökar du risken för inte bara malignt melanom utan även basalcellscancer och skivepitelcancer. Dessa former är relativt aggressiva, tenderar att återkomma och kan orsaka ärrbildning eller hudsvårigheter – för att inte tala om att de i värsta fall kan vara dödliga.
Utöver den ökade cancerrisken tar solariumet en rejäl toll på huden. Vid regelbunden inomhussolning blir huden i grunden tunnare, vilket gör överhuden mindre motståndskraftig mot verkliga UV-strålar från solen. Det försämrar även hudens förmåga att återhämta sig efter en brännskada – vilket i själva verket är precis vad en solbränna är.
Du kanske inte märker effekterna direkt, men den nedsatta läkningsförmågan leder med tiden till för tidigt åldrande, med rynkor och pigmentfläckar som resultat. Det går ju egentligen stick i stäv med syftet med solbrännan från första början.
Tänk på hur du brukar lägga dig i ett solarium. Oftast lyser lamporna redan när du klättrar in och lägger dig. Ute i solen är det dock vanligare att du använder solglasögon. I solariekabinen placerar du kanske de små skyddsglasögonen på ögonlocken – men inte förrän du redan ligger där.
I praktiken utsätter du då dina ögon för mycket intensiva strålar från lamporna, ofta intensivare än solens egna. Detta kan skada näthinnan eller ge en brännskada på hornhinnan. Dessutom kan ögonen ta skada även när de är slutna, eftersom ögonlocken inte erbjuder tillräckligt skydd mot UV-strålning.
Många lotioner, tvålar, kosmetiska produkter och till och med läkemedel kan påverka hur huden reagerar vid UV-exponering. Det kan öka risken för brännskador eller utslag som inte beror på värmen. Det är alltid klokt att fråga din läkare om det finns några risker med att sola i solarium medan du använder en viss receptbelagd medicin.
Många vet aldrig riktigt hur länge ett solariepass bör pågå. Trots de risker som redan nämnts fortsätter folk oundvikligen att sola. Om du ändå väljer att göra det, se till att du vet exakt hur länge du ska ligga i kabinen.
Många blir överexponerade för att de inte är bekanta med just den apparaten, för att lamporna nyligen bytts ut till starkare, eller för att de tror att huden behöver mer "sol" än den faktiskt gör.
Lyckligtvis finns tryggare vägar till lite färg i huden. Självbruningskrämer och spraytan ger samma visuella effekt helt utan UV-strålning. Tänk också på att en solbränna – oavsett var den uppstår – i grunden är ett tecken på hudskada, inte hälsa. Att skydda huden med solkräm, kläder och skugga är alltid det bästa valet för din långsiktiga hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online