Röntgenstrålar kan passera genom de flesta material, men det finns ändå en del ämnen som de inte kan tränga igenom – till exempel bly, betong och vatten. Orsaken är att dessa material är betydligt tätare än luft, vilket gör att strålningen absorberas av atomerna i materialet.
En materials densitet anger hur mycket massa som ryms per volymenhet. Ju tätare ett material är, desto fler atomer innehåller det per volymenhet. När röntgenstrålar passerar genom ett material kolliderar de med dess atomer. Finns det många atomer per volymenhet, ökar sannolikheten att en stråle träffar en atom och därigenom absorberas eller försvagas.
Utöver densiteten spelar även atomernas struktur roll. Tungare grundämnen, som har fler protoner och elektroner i sina atomer, absorberar röntgenstrålar effektivare än lättare grundämnen. Därför är vissa material extra bra på att blockera strålning, även vid samma tjocklek.
Bly, betong och vatten är alla täta material med många atomer per volymenhet. Det är därför de klarar av att absorbera röntgenstrålar så effektivt. Bly är särskilt framträdande: det är både mycket tätt och har en hög atomnummer, vilket gör det till ett av de mest effektiva strålskyddsmedlen som finns.
Därför används bly ofta för att skydda människor från röntgenstrålning – till exempel i form av blyförkläden på sjukhus, blyglas i röntgenrum och blybeklädnader runt röntgenapparater. Betong används å sin sida ofta i väggar och tak i strålskyddade utrymmen, eftersom det är ett billigt och robust alternativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online