
Enligt den amerikanska organisationen American Cancer Society (ACS) utgör skivepitelcancer cirka 70 procent av alla fall av vaginalcancer. Sjukdomen drabbar framför allt kvinnor över 40 års ålder, och hälften av samtliga fall inträffar hos kvinnor över 70 år.
Om du har haft livmoderhalscancer eller förstadier till cancer i livmoderhalsen löper du även större risk att utveckla vaginal skivepitelcancer. Behandling är nödvändig, men det är viktigt att du först blir fullständigt informerad om de risker som alla behandlingsformer innebär – inte minst strålbehandling.
Vissa studier som ACS hänvisar till tyder på att strålbehandling mot livmoderhalscancer i sig kan öka risken för att senare utveckla vaginalcancer, även om inga definitiva slutsatser ännu dragits. Ironiskt nog är strålbehandling ändå den mest använda behandlingsformen vid vaginal skivepitelcancer. Kemoterapi och kirurgi är två andra alternativ som läkaren kan överväga beroende på sjukdomens stadium och din övergripande hälsa.
Vid strålbehandling riktas högenergetiska strålar mot det drabbade området för att förstöra cancercellerna. Det finns flera olika metoder:
Även om strålbehandling är en rekommenderad och effektiv metod för att döda cancerceller finns det alltid en risk att även friska celler påverkas. Vanliga biverkningar inkluderar:
Diskutera alltid med din läkare om hur du bäst lindrar eventuella biverkningar och när du bör söka vård.
När strålbehandlingen är klar är det viktigt att hålla det drabbade området rent och skyddat. Följ noga de skötselinstruktioner du får av vården och kom ihåg att regelbundna kontroller behövs för att följa upp resultatet av behandlingen och upptäcka eventuella återfall i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online