Nysningar och hosta är likartade reaktioner som fyller samma grundläggande syfte för två olika delar av andningsvägarna. De är kroppens sätt att hålla systemet så rent som möjligt och att hantera irritationer och blockeringar snabbt och kraftfullt. Trots detta kan onormala tillstånd – inklusive olika sjukdomar och till och med en ganska vanlig genetisk egenskap som skapar en slags "kortslutning" i nervsystemet – utlösa de normalt helt naturliga nys- och hostreflexerna.
När halsen eller näsans slemhinnor irriteras av ett oönskat föremål – till exempel en bit mat som fastnat i halsen eller en dammpartikel i näsan – reagerar kroppen kraftigt för att stöta bort det. Vid nysningar uppfattas irritationen av trigeminusnerven, som styr känsel och motorik i ansiktet. Nerven skickar en signal till hjärnan, som får ansiktsmusklerna att dra ihop sig och pressa luft genom näsan. Partikeln blåses då ut med en hastighet på upp emot 160 km/h.
Vid hostning är det istället larynxnerven (struphuvudsnerven) som skickar signalen. Både hosta och nysningar driver alltså luft mycket snabbt genom de luftvägar de ska rensa, och reflexen fortsätter tills det störande föremålet har avlägsnats.
Faktiskt finns det ingen större skillnad mellan funktionen hos en nysning eller hosta som orsakas av sjukdom, exempelvis en förkylning, och en normal, "frisk" nysning eller hosta. När du är förkyld utsöndrar dina slemhinnor betydligt mer slem i näsan, vilket kroppen försöker bli av med genom att nysa. Vissa ämnen kan dessutom utlösa onormalt stor slembildning hos allergiker, vilket leder till nysningar av samma anledning.
Allvarligare sjukdomar som tuberkulos, lunginflammation och kikhosta orsakar kraftig inflammation och irritation i halsen och luftvägarna, vilket utlöser hostreflexen.
Cirka en tredjedel av befolkningen nyser även vid plötslig exponering för starkt ljus. Enligt Scientific American tillskriver de flesta experter detta fenomen, som kallas fotisk nysreflex, åt det faktum att synnerven ligger fysiskt nära trigeminusnerven. Synnerven ansvarar bland annat för att pupillerna drar ihop sig vid starkt ljus. När den avfyrar sin elektriska signal fångar trigeminusnerven upp en del av impulsen och utlöser då en nysning.
Den ljusutlösta nysreflexen verkar vara ärftlig och nedärvs autosomalt dominant, vilket innebär att ungefär hälften av barnen till en person med egenskapen också får den.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online