Alpackaull har länge använts som ett alternativ till konventionellt fårull vid tillverkning av stickade plagg. Fibrerna är starkare och mjukare än fårull och innehåller inget lanolin. Därför upplever många personer med känslighet för fårull eller lanolin att alpackafibrer är betydligt skonsammare mot huden. Trots att alpackafibrer ofta beskrivs som hypoallergena upplever dock vissa fortfarande irritation och misstänker en allergisk reaktion. I de flesta fall handlar det dock inte om en verklig alpackallergi.
Innan vi kan fastställa arten och förekomsten av alpackallergier behöver vi först undersöka vad vetenskapen säger om ullallergier i allmänhet. Enligt International Wool Secretariat rapporterar över trettio procent av amerikanerna att de fått en allergisk reaktion av ull. Antalet verkliga ullallergier kan dock vara betydligt mindre än så. En person som är genuint allergisk mot ull skulle drabbas av nysningar, kliande ögon, rinnande näsa och andningssvårigheter – precis som vid en kattallergi.
De upplevda allergiska reaktionerna mot ull – som nässelutslag, fläckar, rodnad och klåda – är enligt Mike Safley, som skriver för Northwest Alpaca, i själva verket känslig huds reaktion på ullens grova fibrer. De grova fibrerna kallas medullerade fibrer. Det rör sig om täckhår och primärfibrer i en alpackas eller annat djurs päls, där de medullära cellerna har krympt och lämnat efter sig grova, ihåliga stjälkar. Ju mer medullering en fleece innehåller, desto mer kliar den mot huden – och desto mindre lämplig är den för användning i plagg.
Diametern på fibrerna i ett djurs ull mäts i mikron. Ju fler mikron, desto grövre fiber – och desto högre blir den så kallade kittelfaktorn, på engelska kallad prickle factor. För den tredjedel av amerikanerna som rapporterar ullallergier finns det goda skäl att tro att deras hud reagerar på just denna prickel, alltså hur hudens nervändar reagerar på kontakt med fibrerna. Oavsett ulltyp gäller att om ett plagg innehåller fibrer med en diameter över trettio mikron, kommer kittelfaktorn att göra sig påmind i full kraft.
Som tidigare nämnts betraktas alpackafiber som hypoallergen eftersom den saknar lanolin – det feta, vaxartade ämnet som produceras av får, getter och andra ullgivande djur. Beteckningen beror dessutom på att de flesta alpackaplagg tillverkas av ull från unga eller nyfödda alpackor. Fibrerna i garnet överstiger sällan en diameter på tjugotvå mikron – tröskeln där klådan normalt börjar bli ett problem.
Många konsumenter som tycker att konventionell ull är obehaglig får bättre resultat med plagg i alpackaull. Kliar det ändå? Leta då efter plagg tillverkade av fibrer med en diameter under tjugotvå mikron, välj stickade framför vävda produkter och undvik att bära plaggen i svettiga miljöer, där hudens känslighet tenderar att öka. Som med alla ämnen finns det alltid en möjlighet att en enskild person faktiskt utvecklar en verklig allergi – men äkta alpackallergier är mycket sällsynta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online