Syremättnaden, ofta betecknad SpO2, är ett mått på kroppens förmåga att transportera syre – närmare bestämt hur väl hemoglobinet i de röda blodkropparna bär på syre. Ett normalt värde ligger vanligtvis mellan 95 och 100 procent.
Syrehalten i blodet kan mätas med en pulsoximeter, en liten klämma som placeras på fingret och som avläser hemoglobinets mättnad. Ett annat sätt är ett blodprov som kallas arteriell blodgasanalys. Det testet visar inte bara syrets och koldioxidens partialtryck, utan även kroppens syra-basbalans, det vill säga pH-värde och bikarbonatnivåer.
Flera olika sjukdomar och tillstånd kan sänka syremättnaden. Här går vi igenom några av de vanligaste faktorerna.
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kan få stor inverkan på kroppens syremättnad. Personer med KOL lider av kronisk syrebrist eftersom lungans alveoler, de små luftsäckarna, inte längre kan ta upp det inandade syret. Alveolerna har antingen kollapsat eller täppts till av slems. Många med denna sjukdom behöver därför syrgas som stöd, eftersom kroppen inte längre klarar av att själv upprätthålla en tillräcklig syremättnad.
Flera sjukdomar kan påverka blodcirkulationen till och från lungorna, vilket i sin tur påverkar syremättnaden. En lungemboli – en blodpropp som har vandrat till ett eller flera områden i lungartären – kan exempelvis uppstå efter benbrott, operationer, vid olika sjukdomar, vid pulmonell hypertension eller cor pulmonale. Även hjärtsjukdom och lungcancer kan förändra lungcirkulationen och leda till en sjunkande syremättnad.
Brandmän och personer som har blivit instängda i en brand kan drabbas av skador på luftvägar och lungor till följd av rökinhalation. Förbränning av trä bildar tät, sur rök som bränner och förstör lungvävnad. När släckvattnet omvandlas till en fin dimma fångar det upp partiklar och kemikalier från det brinnande materialet, som sedan förs ner i lungorna när personen kämpar för att andas. I takt med att lungvävnaden bryts ned kan alveolerna inte längre ta upp syre, vilket ger ett kraftigt fall i syremättnaden.
Emfysem förändrar permanent strukturen på lungornas luftsäckar. Sjukdomen bryter ner alveolernas väggar, vilket gör att de smälter samman till färre och större luftsäckar. Skadan minskar den yta som finns tillgänglig för att ta upp syre och avge koldioxid, vilket i sin tur förändrar syremättnaden. Syrebristen gör att du blir andfådd, eftersom du andas hårdare och djupare när kroppen försöker få in tillräckligt med syre för att försörja cellerna. Tillståndet kan också leda till cor pulmonale, en förstoring av hjärtats högra sida till följd av det ökade andningsarbetet.
Syremättnaden påverkas av hur väl lungornas alveoler fungerar, hur blodet cirkulerar genom lungorna och om luftvägarna är fria. Sjukdomar som KOL, lungemboli, rökskador och emfysem kan alla sänka syrehalten i blodet. Vid ihållande symtom som andfåddhet, yrsel eller trötthet bör du söka vård för att få din syremättnad kontrollerad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online