Expiratoriskt tryck: Krafterna som tömmer lungorna
Expiratoriskt tryck (Pexp) är det totala tryck som genereras av det respiratoriska systemet vid utandning — summan av krafter som driver ut luft ur lungorna.
Tre komponenter
- Elastiskt återdragstryck (Pel): Inåtdraget av lungparenkym och bröstkorg. Ökar med lungvolym.
- Muskeltryck (Pmus): Aktiv kontraktion av expiratoriska muskler (interna intercostala, abdominala: rectus abdominis, obliqua, transversus abdominis). Noll vid vilaandning; stort vid tvungen utandning, ansträngning, eller obstruktion.
- Luftvägsmotståndstryck (Paw): Tryck för att övervinna friktionsmotstånd. Proportionellt mot flöde × motstånd.
Pexp = Pel + Pmus + Paw
Fysiologi av expiration
- Vilaandning: Passiv. Inandningsmuskler slappnar av → elastiskt återdrag driver expiration. Pmus ≈ 0.
- Tvungen expiration: Aktiv. Abdominala kontraherar → ↑ intraabdominiellt tryck → trycker upp midriffan → ↑ plevratryck → tvingar ut luft. Pmus stort och negativt (relativt atmosfär).
- Dynamisk luftvägskompression: Vid tvungen expiration inträffar flödesbegränsning när luftvägskompression är lika med drivtryck. Detta takter maximal expiratorisk flöde (ansträngnings-oberoende).
Mätning
- Maximalt Expiratoriskt Tryck (MEP / PEmax): Mätt vid residualvolym mot en stängd shutter. Bedömer expiratorisk muskelstyrka. Normal: >100 cmH2O (män), >80 cmH2O (kvinnor).
- Esofagus/ballongmanometri: Delar upp Pel, Pmus, Paw i forskning.
Klinisk relevans
- KOL/astma: ↑ Paw från obstruktion; dynamisk hyperinflation ↑ end-expiratoriskt Pel (intrinsisk PEEP).
- Neuromuskulär sjukdom: ↓ Pmus → svag hosta, sekretionsefterbehållning, hyperkapni.
- Respiratoravvänjning: MEP predikterar extubationsframgång.
- Träningsfysiologi: Expiratorisk muskeltrötthet begränsar prestation.