1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Tonsillhypertrofi & luftvägsobstruktion: Från snarkning till sömnapné

Förstorade mandlar (tonsillhypertrofi) kan avsevärt förtränga orofaryngeala luftvägen, vilket leder till ett spektrum av andningsstörningar – särskilt under sömn när faryngeala muskeltone minskar.

Patofysiologi

  • Mandlar (palatina) + adenoider (faryngealtonsill) bildar Waldeyers ring – lymfoid vävnad som omger farynxen.
  • Hypertrofi toppar vid ålder 3–7 (fysiologisk); involverar vid tonåren.
  • När förstorade minskar de retropalatala och retroglossala luftutrymmena.
  • Under sömn: Muskelaftoni + tyngdkraft + minskat andningsdriv → kollaps i smalaste punkt.

Kliniskt spektrum

  • Primär snarkning: Vibration av mjuka vävnader; ingen gasutbytesavvikelse.
  • Obstruktiv sömnapné (OSA): Återkommande fullständig (apné) eller partiell (hypopné) obstruktion → desaturering, uppvaknande, fragmenterad sömn.
  • Pediatrisk OSA: Topp 2–8 år; visar snarkning, observerade apnéer, rastlös sömn, enures, beteendeproblem (ADHD-liknande), tillväxtpåverkan.
  • Vuxen OSA: Tonsillhypertrofi mindre vanlig orsak; obesitet, retrognati, mjukgagaredundans dominerar.

Svårighetsgrad (Brooks/Friedman)

  • Grad 0: Mandlar inom tonsillfossa.
  • Grad 1: Bara utanför fossa.
  • Grad 2: Upp till uvula.
  • Grad 3: Bortom uvula.
  • Grad 4: Rör mittlinjen (kyssande mandlar).

Komplikationer av svår obstruktion

  • Akut luftvägskompromiss: Sällsynt; postinfektiös ödem (peritonsillär abscess, infektionsmononukleos) + sedering/anestesi.
  • Cor pulmonale: Kronisk hypoxemi → lungartärhypertoni → högerhjärtsvikt (obehandlad svår pediatrisk OSA).
  • Neurokognitiv: Exekutiv dysfunktion, inlärningssvårigheter, beteendeproblem.
  • Kardiovaskulär: Hypertoni, endotelfunktionsstörning (långsiktigt).

Behandling

  • Avvaktnande: Målig, asymptomatisk hypertrofi hos små barn (kan regressera).
  • Medicinsk: Intranasala kortikosteroider (adenoi dhypertrofi), leukotrienmodifierare, allergikontroll.
  • Adenotonsillektomi: Förstahandsval för pediatrisk OSA (botgrad ~80–90%); indikerat vid grad 3–4 + symtom, PFR >5, eller misslyckad medicinsk terapi.
  • CPAP: Om kirurgi kontraindicerat, residual OSA post-op, eller vuxna.
  • Viktnedgång: Adjunkt för obesa patienter.

Röda flaggor för akut ÖNH-remiss

  • Stridor, svåra retraktioner, cyanosis, oförmåga att hantera sekretioner.
  • Misstänkt peritonsillär abscess (trismus, uvuladeviation, "het potatis" röst).
  • Undernäring + OSA symtom.

Tonsillhypertrofi är den ledande orsaken till pediatrisk OSA. Tidig igenkänning och behandling förhindrar neurokognitiva och kardiovaskulära sekler.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online