Vad är en screening för ett bukaortaaneurysm?

Ett bukaortaaneurysm är en försvagning av kärlväggen i aorta, kroppens största artär, som försörjer buken, bäckenet och benen med blod. När kärlväggen försvagas vidgas artären lokalt och bildar ett utbuktande aneurysm. Brister detta kärl är det ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar akutvård. Eftersom aneurysm ofta växer obemärkt är screening ett viktigt verktyg för att upptäcka dem i tid.

Att tänka på

Bukaortaaneurysm ger i de flesta fall inga symtom alls. Det innebär att personen ofta inte vet om sitt tillstånd förrän aneurysmet upptäcks vid en undersökning – eller i värsta fall brister. Ett bristning sker ibland helt utan förvarning och kräver då akut kirurgisk behandling. Just därför kan screening rädda liv, särskilt hos personer med riskfaktorer som hög ålder, rökning, högt blodtryck eller ärftlig belastning.

Klinisk undersökning

Läkaren kan i vissa fall misstänka ett aneurysm enbart genom kroppsundersökning. Buken palpateras för att hitta tecken på djup smärta eller ömhet. Ibland går det att känna en onormalt bred pulsering från aortan. Med stetoskop kan läkaren dessutom lyssna efter onormala flödesljud inne i kärllet, så kallade bruit.

Undersökningar och tester

Flera metoder kan med hög säkerhet påvisa ett bukaortaaneurysm och bedöma dess storlek:

• Ultraljud av buken – mäter aneurysmets diameter och är en enkel, icke-invasiv undersökning utan strålning. Detta är den vanligaste metoden vid screening.
• Datortomografi (CT) – ger en detaljerad bild av aneurysmets storlek och utbredning samt dess förhållande till bland annat njurartärerna.
• Aortaangiografi – kan också användas, men är den mest invasiva undersökningsmetoden och används främst inför planerad operation.

Viktigt att veta om CT-undersökningar

Vid datortomografi används kontrastmedel som kan ge allergiska reaktioner och belasta njurarna. Har du nedsatt njurfunktion bör du berätta det för din läkare, som då kan rekommendera en magnetresonanstomografi (MR) istället.

När behövs operation?

Aneurysm som är mindre än 5 centimeter i diameter opereras normalt inte, utan följs upp medicinskt. Behandlingen syftar till att bromsa aneurysmets tillväxt och inkluderar bland annat:

• Rökstopp – rökning ökar både tillväxthastigheten och risken för bristning.
• Behandling av högt blodtryck för att minska belastningen på kärlväggen.
• Sänkta kolesterolvärden genom kostförändringar och vid behov läkemedel.
• Regelbunden uppföljning med ultraljud eller CT var sjätte till tolfte månad.
• Betablockerare vid behov, vilket sänker trycket inne i blodkärllet.

Sammanfattning

Screening för bukaortaaneurysm – oftast med ett enkelt och smärtfritt ultraljud – kan upptäcka ett annars tyst och potentiellt livshotande tillstånd i god tid. Prata med din läkare om du har riskfaktorer som ålder över 65 år, rökvanor, högt blodtryck eller aneurysm i släkten, så att rätt uppföljning kan sättas in i tid.