Sjuksköterskor – inklusive specialistsjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor inom primärvård och sjukhus samt skolsköterskor – spelar en central roll i att förebygga och hantera astma. Astma är en kronisk och potentiellt funktionsnedsättande sjukdom som orsakas av inflammation i luftvägarna i lungorna. Rätt behandling förebygger symtom, bibehåller aktivitetsnivå och lungfunktion samt minskar behovet av akuta sjukhusbesök. Sjuksköterskor utbildar patienter, säkerställer en korrekt bedömning av sjukdomen och hjälper patienterna att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna hantera sin astma som en naturlig del av vardagen.
Sjuksköterskor möter ofta och utvärderar patienten innan läkaren gör det. Vid astma bör sjuksköterskan därför ägna särskild uppmärksamhet åt patientens upplevelse av symtomen: hur ofta de inträffar, hur allvarliga de är och om det finns något återkommande mönster. Astmabesvär kommer exempelvis ofta på natten eller efter exponering för fysisk ansträngning, allergener och rök.
Astmas svårighetsgrad kan mätas genom forcerad exspiratorisk volym (FEV) med hjälp av en spirometer. National Heart, Lung, and Blood Institute (NHLBI) påpekar i publikationen "Nurses: Partners in Asthma Care" att sjuksköterskor får de mest exakta FEV-värdena genom tydlig instruktion och aktiv handledning. Genom att utföra FEV-mätningar vid efterföljande besök kan sjuksköterskorna dessutom utvärdera hur väl behandlingen lyckas förebygga symtom över tid.
Hos personer med astma handlar både behandling av aktuella episoder och förebyggande av framtida om två viktiga strategier som sjuksköterskorna arbetar efter. För det första samtalar de med patienterna för att identifiera astmatrigger och hjälpa dem att undvika dessa. Att eliminera tobaksrök i hemmet, hantera allergener som kattallergen och förutse motionens effekt på luftvägarna kan alla bidra till att förebygga symtom. För det andra utbildar sjuksköterskorna patienten om olika typer av läkemedel och hur de ska användas, samt om specialutrustning som nebulisatorer och inhalatorer. Att förebygga symtom är alltid behandlingens främsta mål.
Astmasymtom leder ofta till att patienten involverar flera olika yrkesgrupper inom vården, bland annat allergologer, lungspecialister, primärvårdsläkare och personal på akutmottagningen. NHLBI betonar att sjuksköterskor kan och bör bygga partnerskap med patientens familj och övriga inblandade vårdgivare, så att patienterna får tillräckligt stöd, konsekventa besked och väl samordnad vård. Utan denna samordning riskerar förvirring och motstridig information att leda till otillräcklig behandling.
Enligt NHLBI kan sjuksköterskor genom ett effektivt bemötande av patienten upptäcka och diskutera hinder för behandling samt erbjuda strategier för att övervinna dem. De kan hjälpa patienterna att förenkla sina behandlingsregimer, göra den dagliga medicineringen till en del av rutinerna, engagera familjemedlemmar, ta upp kulturella frågor och förstärka grunderna i behandlingen. Ekonomiska faktorer kan också utgöra ett betydande hinder. Sjuksköterskor kan då hjälpa patienter och deras familjer att kommunicera med försäkringsbolag för att klargöra ersättningen och hitta prisvärda och effektiva sätt att behandla sjukdomen.
National Asthma Education and Prevention Program anger i en publikation riktad till skolsköterskor att dessa "tillhandahåller lämplig astmautbildning och insatser för hälsosamma beteenden till elever, föräldrar och skolpersonal när tecken på okontrollerad astma eller andra problemområden identifieras." Skolsköterskor kan hjälpa till att säkerställa att eleverna tar sina läkemedel på rätt sätt och vid behov under skoltiden, samt uppmärksamma familjen och primärvården om astmabehandlingen behöver justeras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online