
Astma är ett kroniskt medicinskt tillstånd där luftvägarna förträngs till följd av inflammation. Detta gör att musklerna runt luftvägarna drar ihop sig, vilket leder till andningssvårigheter, pip i bröstet och hosta. De exakta orsakerna till astma är ännu inte helt kartlagda, men tillståndet drabbar både barn och vuxna i alla åldrar. När man har vant sig vid sitt tillstånd går det att identifiera de egna utlösande faktorerna, vilket är avgörande för att kunna kontrollera sjukdomen. Behandlingen består dessutom av läkemedel som håller symtomen under kontroll. Dessa finns i två huvudformer: inhalerade läkemedel och preparat som sväljes, såsom tabletter och siraper.
Akutmediciner, även kallade räddningsmediciner, är läkemedel som verkar snabbt för att dämpa ett överhängande astmaanfall. Så fort du känner att ett anfall är på väg bör en akutmedicin tas omedelbart för att förhindra ett fullskaligt anfall. Dessa snabbverkande läkemedel är nästan alltid inhalatorer. När läkemedlet inhaleras rensas luftvägarna direkt, vilket gör att andningen återgår till det normala.
Om anfallet är allvarligt kan effekten av inhalatorn vara tillfällig, och besvären kan återkomma efter en stund. I mer allvarliga situationer kan en kortisoninjektion (kortikosteroid) vara effektivare än en inhalator och ges ibland som behandling vid ett begynnande astmaanfall. Nackdelen är dock att injektioner är svårare att administrera, eftersom alla patienter inte har tillgång till en vårdinrättning i det ögonblick anfallet inträffar.
Underhållsmediciner ges som förebyggande behandling för att minska frekvensen och svårighetsgraden av astmaanfall. Dessa läkemedel verkar över tid och måste därför tas regelbundet under lång tid – även när inga tecken på ett förestående anfall finns. Doseringen fastställs av den behandlande läkaren. Utöver att förebygga anfall kan dessa mediciner hjälpa kroppen att bygga upp en bättre tolerans mot allergener som utlöser eller förvärrar tillståndet.
Astmakontroll kan också kompletteras med naturliga metoder som yoga, andningsövningar och akupunktur. Många upplever att dessa tekniker förbättrar lungkapaciteten och minskar stress, vilket i sin tur kan minska risken för anfall.
Att undvika utlösande faktorer är en annan central del av den långsiktiga astmakontrollen. Triggers varierar från person till person, men de vanligaste är:
Val av behandlingsmetod beror på astmans svårighetsgrad samt hur patienten reagerar på olika läkemedel. Många föredrar att enbart använda underhållsmediciner, men det finns situationer där en patient som står på förebyggande behandling ändå behöver ta akutmedicin när ett anfall bryter ut trots den regelbundna medicineringen. Därför är det viktigt att alltid ha sin akutmedicin tillgänglig och att ha en individuell behandlingsplan framtagen tillsammans med sin läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online