Mjältbrand (antrax) – smittvägar, symtom och dödlighet

Mjältbrand (antrax) är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av bakterien Bacillus anthracis. Historiskt har sjukdomen främst drabbat växtätande djur som nötkreatur och får, men idag är den kanske mest känd som ett potentiellt biologiskt vapen. Även om den ofta dödliga infektionen förekommer över hela världen är det ovanligt att människor i USA insjuknar – sjukdomen är betydligt vanligare i utvecklingsländer.

Fakta om mjältbrand

Även om mjältbrand typiskt drabbar djur som kor, får och getter utgör den också ett reellt hot mot människor. Människor smittas oftast vid direkt kontakt med infekterade djur eller deras produkter. Sjukdomen är vanligast i Europa, Asien och Afrika, samt i delar av Central- och Sydamerika, Mellanöstern och Karibien. I USA rapporteras ett mindre antal årliga utbrott bland både boskap och vilt, exempelvis hjortar. Personer som arbetar med djur eller hanterar kadaver efter infekterade djur löper störst risk att smittas.

Missuppfattningar om smittvägar

Många känner till att mjältbrand kan smitta via inandning av sporer, men de övriga smittvägarna är mindre kända. Infektion kan nämligen även ske genom huden (kutan mjältbrand), när bakterier tränger in via ett sår eller skrubbsår, samt genom mag-tarmkanalen om kött från ett infekterat djur äts otillräckligt tillagat.

Symtom och identifiering

Symtomen varierar beroende på hur smittan överförts:

• Kutan mjältbrand: Börjar som en upphöjd, smärtfri klump som kliar och liknar ett vanligt insektsbett. Efter någon dag utvecklas den till ett sår med en svartnadande, död vävnad i mitten, medan omgivande vävnad svullnar.
• Inhalationsmjältbrand: Symtomen liknar först en vanlig förkylning, men efter några dagar övergår de i chocktillstånd och svåra andningssvårigheter.
• Tarmmjältbrand: Påminner om magsjuka, med illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, feber och aptitlöshet. Halsont, svullen hals och sväljsvårigheter kan också förekomma, liksom blodiga kräkningar och förändringar i svalget.

Dödlighet och konsekvenser

Mjältbrand leder inte alltid till döden, men det är en potentiellt livshotande sjukdom där prognosen starkt beror på smittformen. Kutan mjältbrand är dödlig i cirka 20 procent av obehandlade fall, men med tidig antimikrobiell behandling blir dödsfallen sällsynta. Tarmmjältbrand kräver livet hos ungefär 25 till 60 procent av de drabbade. Inhalationsmjältbrand är klart farligast – den slutar oftast i döden även med avancerad sjukvård, med en typisk dödlighet på runt 75 procent.

Historia och bioterrorism

Även om mjältbrand oftast uppstår genom naturlig exponering har bakterien även använts i bioterroristattacker. År 2001 skickades antraxsporer via posten i USA, vilket gjorde minst 17 personer svårt sjuka och ledde till fem dödsfall – en överlevnadsgrad som faktiskt var högre än vanligt för denna smittform. Gärningspersonerna bakom dessa fruktansvärda attacker har dock aldrig blivit identifierade.