Effektiva undervisningsstrategier för barn med cerebral pares

Barn som lever med cerebral pares behöver lära sig många fysiska färdigheter för att kunna leva ett hälsosamt och lyckligt liv. Med rätt träning, terapi och pedagogiskt stöd finns det stora möjligheter att utveckla rörelseförmåga, styrka och självständighet. Här går vi igenom de viktigaste undervisningsstrategierna.

Vad är cerebral pares?

Cerebral pares (CP) innebär att hjärnan har skadats, vanligtvis under graviditeten, i samband med förlossningen eller kort därefter. Tillståndet beskrivs ofta som en grupp av tillstånd som påverkar kroppens rörelser och muskelkoordination. Även om skadan aldrig kan botas helt kan personer med cerebral pares ofta leva ett produktivt och meningsfullt liv om de får rätt träning, terapi och utbildning.

Sjukgymnastik är nyckeln

I undervisningen av elever med cerebral pares är fysioterapi ofta en central del av skoldagen, eftersom elevens muskler – särskilt i benen – ofta är stela och sammandragna. Det finns fyra viktiga pedagogiska strategier att arbeta efter: uttöjning, styrketräning, positionering och vardagsnära aktivitet.

Uttöjning är viktigt

Töj ut musklerna regelbundet. I nära samarbete med en fysioterapeut bör eleven träna sina muskler, särskilt armar och ben, för att bygga styrka och förbättra muskeltonus. Musklerna ska hållas mjuka, vilket innebär att stretchningen utförs med ett långsamt och jämnt drag. Eftersom barn med cerebral pares lätt drabbas av spända muskler är det avgörande att töja dagligen, så att extremiteterna hålls smidiga och rörligheten och funktionen maximeras.

Bygg upp styrkan

Styrketräna extremiteterna. För att eleven bättre ska kunna kontrollera sin kropp behöver alla muskelgrupper aktiveras – framför allt armar och ben. En starkare kropp gör det lättare att klara av vardagliga rörelser och aktiviteter både i skolan och hemma.

Positioneringsövningar

Använd positionering som en del av träningen. Placera eleven så att kroppen sträcks ut ordentligt under en längre period. Detta främjar god muskeltonus och kan anpassas för olika behov, bland annat för elever som använder stödortoser, abduktionskuddar, knästöd eller specialanpassade rullstolsinlägg.

Gör som alla andra barn

Barn med cerebral pares kan delta i många av samma aktiviteter som barn utan funktionsnedsättning – de kanske bara behöver lite extra hjälp eller anpassningar. Till exempel kan de cykla på en specialanpassad trehjuling, vilket är både roligt och bra träning. Simhallen är en annan utmärkt miljö: i vattnet upplever många en ny rörelsefrihet, och vattnets stödjande egenskaper kan dessutom underlätta för barn med andningssvårigheter.

Träningen kan även anpassas efter ålder och skolstadie:

• Tidiga skolår: fokus på sensomotoriska och perceptuellt-motoriska aktiviteter samt avslappningsövningar.
• Mellanstadiet och högstadiet: mer muskelstretchning, styrketräning och kroppsmedvetenhet, kombinerat med ökad motion och avslappning.
• Gymnasiet: aktiviteter som flyttar ut träningen i samhället, till exempel idrotter inom CP-idrottens tävlingsverksamhet och andra anpassade sporter.

Fortsätt uppmuntra

Cerebral pares är ett livslångt tillstånd, men de som lever med det kan få fulla och glädjerika liv om de introduceras till varierade fysiska aktiviteter tidigt och fortsätter med dem upp i vuxen ålder. Från enkla övningar tillsammans med en fysioterapeut till att simma hela bassängen över – det finns ingenting dessa barn inte kan åstadkomma när de får uppmuntran, tålamod och rätt stöd.