Den vita substansen utgör hjärnans djupare delar samt ryggmärgens ytliga regioner. Den består av en fettartad substans som kallas myelin, vilken omger nervfibrer som kallas axoner. Den vita substansen omges i sin tur av grå substans – det vi vanligtvis uppfattar som hjärnans yta. Dess uppgift är att hjälpa hjärnan att överföra signaler fram och tillbaka mellan nervsystemet och den grå substansen.
Ett flertal sjukdomar har sitt ursprung i hjärnans djupa vita substans, däribland multipel skleros, Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, leukodystrofi och till och med sociopatiska beteenden som pedofili.
Multipel skleros (MS) är en sjukdom i hjärnans djupa vita substans. Kroppens eget immunförsvar angriper myelinet, den fettartade substansen i den vita substansen, vilket försämrar dess förmåga att överföra signaler till och från centrala nervsystemet. När centrala nervsystemet inte kan skicka och ta emot meddelanden korrekt kan en rad symtom uppstå, bland annat förlamning och synproblem eller blindhet.
Även om MS ännu inte går att bota finns det flera läkemedelsbehandlingar som kan lindra symtomen eller bromsa sjukdomens utveckling.
Alzheimers sjukdom är en dödlig sjukdom som drabbar hjärnans vita substans. Enligt Alzheimers Association lider cirka 5,3 miljoner amerikaner av sjukdomen. Det vanligaste symtomet är demens, det vill säga en minnesförlust så omfattande att den hindrar personen från att klara sitt vardagsliv.
Alzheimers orsakas av plack och trassel som bildas i hjärnans vita substans, vilket leder till att hjärncellerna dör. Det finns idag inget botemedel, men flera behandlingsalternativ finns tillgängliga, bland annat kolinesterashämmare, vitamin E, memantin och antidepressiva läkemedel.
Vaskulär demens, även kallad multiinfarktdemens, beror på cerebrovaskulär sjukdom och/eller fokala skador i hjärnans djupa vita substans. Sjukdomen leder till minnesförlust, koncentrationssvårigheter, benägenhet att vandra omkring eller tappa orienteringsförmågan, nedsatt kontroll över blåsa och tarm samt känslomässig labilitet.
Även om vaskulär demens inte kan botas kan trombocythämmare och galantamin ges för att bromsa sjukdomens progression.
Leukodystrofi, ibland kallad metakromatisk leukodystrofi, är en genetisk sjukdom som drabbar hjärnan genom att hämma tillväxten av vit substans och så småningom orsaka dess nedbrytning. Spädbarn som föds med leukodystrofi saknar det enzym som bryter ner sulfatider. Dessa ansamlas i hjärnans vita substans och förstör den med tiden.
Barn med leukodystrofi förlorar successivt sin förmåga att tänka och fungera. De tappar förmågan att äta, gå, höra och se. Sjukdomen går inte att bota, men en benmärgs- eller stamcellstransplantation kan bromsa dess utveckling.
Tidskriften Journal of Psychiatry Research har publicerat studier från forskare vid Center for Addiction and Mental Health i Toronto och Yale University som kopplar sociopatiska tendenser, såsom pedofili, till avvikelser i hjärnans vita substans. Studierna visade att aktiviteten i den vita substansen hos pedofiler avviker markant från den hos icke-pedofiler när det gäller tanke mönster.
Dr. James Cantor förmodar att en otillräcklig funktion i hjärnans vita substans kan bidra till avvikande sociopatiskt beteende.
Forskningen kring hjärnans vita substans visar tydligt hur avgörande denna del av hjärnan är för både fysiska och kognitiva funktioner. Fortsatta studier inom området kan i framtiden leda till bättre diagnoser och nya behandlingsmöjligheter för de sjukdomar som drabbar den djupa vita substansen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online