Energi färdas genom rymden i form av vågor som kallas elektromagnetisk strålning. Till de olika typerna av elektromagnetisk strålning hör gammastrålar, röntgenstrålar, ultraviolett strålning, synligt ljus, infraröd strålning, mikrovågor och radiovågor. Varje typ av elektromagnetisk strålning bär på en olika mängd energi – och det är just denna skillnad som avgör hur strålningen påverkar vår hud.
Det är framför allt våglängden och energinivån som skiljer de olika typerna av elektromagnetisk strålning åt. Strålning med lång våglängd innehåller mindre energi än strålning med kortare våglängd. Infraröd strålning har våglängder mellan 750 nanometer och 1 millimeter, medan ultraviolett strålning ligger mellan 100 och 400 nanometer. UV-strålar, med sin kortare våglängd, bär alltså på betydligt mer energi än infraröda strålar.
Infraröd strålning har precis tillräckligt med energi för att få molekylerna i ett objekt att vibrera. De ökade vibrationerna alstrar värme – därför upplever vi IR-strålning som värme, exempelvis från solen eller en värmelampa. Ultraviolett strålning har däremot för mycket energi för att bara sätta molekylerna i rörelse. I stället för att skaka dem sönderdelar den dem och förändrar deras kemiska struktur.
Infraröd strålning saknar den energi som krävs för att skada huden. En studie som publicerats via U.S. National Library of Medicine tyder till och med på att infraröd energi kan gynna hudens struktur och minska rynkor genom att öka produktionen av kollagen och elastin i huden.
Ultraviolett strålning har å andra sidan tillräckligt hög energi för att skada eller döda hudceller. När kroppen ökar blodflödet till det skadade området uppstår den rodnad vi kallar solbränna. På lång sikt kan UV-skador dessutom bidra till för tidigt åldrande av huden samt öka risken för hudcancer – vilket gör solskydd extra viktigt vid exponering för solljus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online