Att bedöma hur djup en brännskada är kräver oftast en läkares eller sjuksköterskas kompetens. Död hud som täcker brännskadan döljer ofta dess verkliga djup. Dessutom trivs bakterier i död hud, där antibiotikan har svårt att nå och verka. När en läkare är säker på att brännskadan endast är ytlig finns flera olika behandlingsmetoder att välja mellan. Ytliga brännskador bör läka inom två veckor utan att lämna ärr.
Efter att brännskadan noggrant rengjorts kan ett förband av "syntetisk hud" fästas på såret. Två kända varianter är Biobrane och TransCyte, där den senare kombinerar mänskliga celler från nyfödda med celler från gris.
Förbandet fästs först på huden med ett lim. Därefter får ett tryckförband den syntetiska huden att fästa helt mot såret. Biobrane och TransCyte skyddar huden med betydligt mindre smärta än traditionella metoder med vaselin och gaz. Om död hud och vätska tränger upp till ytan måste dock det syntetiska förbandet tas bort för rengöring – ett besvärligt och ibland smärtsamt ingrepp. Vad gäller både smärta och läkning har TransCyte visat bättre resultat än Biobrane.
Vid mindre brännskador är död hud och vätska borta efter 24 till 48 timmar, och då behöver sårområdet inte längre täckas. Den syntetiska huden fäster så tätt mot såret att ingen läkare vill riskera ett misstag och behöva ta bort den från en patient med djupare brännskada. Både Biobrane och TransCyte har visat sig effektiva och vida överträffar metoden med vaselin och gaz, som ofta lämnade gasfibrer i såret och därmed ökade risken för infektion.
Förband med silverkräm (Silvazine) hämmar bakterietillväxt och främjar snabb läkning. Efter högst en vecka bör vätska och död hud vara borta, varefter ett vanligt förband kan appliceras. Jämfört med sår behandlade med syntetisk hud läker huden långsammare med Silvazine, och vissa patienter behöver därför hudtransplantation.
Liksom Biobrane och TransCyte är Silvazine effektivare än vaselin och gazförband, särskilt när det gäller att motverka bakterietillväxt. Även om huden läker snabbare under syntetisk hud än med enbart silverkräm, kan silverkrämen tas bort med relativt litet obehag för patienten.
Den mjuka silikonen i Silflex (tidigare kallad Siltex, från Advance Medical) täcker såret utan att fastna i det. Ett fuktigt lager – vanligen en silverbaserad kräm – ser till att såret inte torkar ut, vilket är en avgörande faktor för läkningen. Vid förbandsbyte upplevs mindre eller ingen smärta alls jämfört med traditionella eller haftande förband.
Sårets djup styr vilket förband som bör väljas, men ett felaktigt val kan orsaka patienten enorma smärtor. Därför är en korrekt bedömning av brännskadans djup alltid avgörande innan behandling påbörjas.
Dagens moderna förbandstyper – syntetisk hud, silverkräm och icke-haftande silikonförband – erbjuder alla betydande fördelar gentemot äldre metoder med vaselin och gaz. Valet beror på brännskadans djup, smärtkänslighet och läkningsförlopp. Kontakta alltid vården vid osäkerhet, särskilt när det gäller barn, äldre eller större sår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online