Fettbrännskador är en vanlig fara i köket, särskilt när barn rör sig i hemmet. Skadorna kan variera från mindre, ytliga sår som kan skötas hemma till allvarliga skador som kräver professionell vård. Det är viktigt att kunna identifiera vilken typ av skada du har att göra med när en fettbränna uppstår – och att veta hur den ska behandlas.
I genomsnitt läggs 6 000 personer in på sjukhus för brännskador varje år i USA, och fler än 60 000 besöker akutmottagningar årligen för brännskerelaterade skador. Män drabbas mer än dubbelt så ofta som kvinnor, och en majoritet av skadorna är arbetsrelaterade och inträffar hos män i 20-årsåldern. Barn är den näst största riskgruppen och är särskilt utsatta för skador från heta vätskor och heta ytor, som element och värmare.
Oavsett orsak – fett eller något annat – uppstår brännskador i olika grader. Beroende på skadans svårighetsgrad delas de in i första-, andra- och tredjegradsbrännskador.
En förstagradens brännskada är den mildaste formen och begränsas till hudens översta lager. Symtomen är rodnad, smärta och lätt svullnad. Huden blåsbildas inte, men är öm, torr och vitnar vid beröring.
Hud som drabbats av en andragradens brännskada är skadad även i de djupare lagren under ytan. Huden blir klarröd, känns extremt smärtsam och blåsbildas. Ibland spricker blåsorna och avslöjar en fuktig yta i körsbärsröd färg. Detta våta område är plasma som läcker från såret. Andragradens brännskador förväxlas ibland med förstagradens eftersom huden inte alltid blåsbildas förrän en till två dagar efter skadan.
Tredjegradens brännskador är de allvarligaste och uppstår när alla hudlager samt underliggande vävnad har skadats. Huden ser torr ut och kan framstå som vaxvit, läderartad, brun eller förkolnad. Området känns grovt och kan till en början kännas domnat på grund av nervskador. Hud som drabbats av en tredjegradens brännskada är oftast helt förstörd och kan inte regenerera sig själv, vilket innebär att en hudtransplantation krävs för att området ska läka.
Vid en förstagradens brännskada ska kläder omedelbart tas bort från det drabbade området, som sedan ska sköljas med ljummet (inte kallt) vatten. Om vatten inte finns tillgängligt räcker det att hålla en sval vätska eller en ren, sval kompress mot brännskadan i tre till fem minuter. Använd aldrig is, eftersom det kan orsaka ytterligare skada. Applicera därefter aloe-gel eller kräm på brännskadan och upprepa några gånger under dagen. Håll såret rent och skydda det med sterilt förband eller kompress i minst 24 timmar. Läkningstiden är vanligtvis tre till sex dagar, och det yttersta hudlagret kan flaga av inom en till två dagar.
Vid andragradens eller tredjegradens brännskador bör akut vård sökas omedelbart. Följ under tiden samma råd som vid förstagradens brännskador. Undvik dock kalla kompresser om brännskadan täcker mer än 10 procent av kroppen, eftersom det kan sänka kroppstemperaturen farligt mycket. Ta bort smycken och kläder runt skadan – men lämna kläder som fastnat på huden till vårdpersonalen att hantera. Var noga med att inte spräcka blåsor, och täck det drabbade området med en ren trasa eller ett lakan tills hjälpen kommer.
För andragradens brännskador tar läkningen upp till tre veckor eller mer om ingen infektion uppstår, och ärrbildningen blir oftast minimal om det drabbade området är litet.
Vid tredjegradens brännskador beror läkningstiden på skadans storlek och hur mycket som behöver behandlas med hudtransplantationer. Vid en hudtransplantation tas frisk hud från andra delar av kroppen och placeras över brännskadorna för att hjälpa området att läka.
Utöver fettbrännskador drabbas människor ofta av skållningsskador (från ånga, hett vatten, spillt kaffe eller varm mat), kontakt med lågor eller heta föremål (spisar och öppna spisar), kemiska brännskador (till exempel från klorin), elektriska brännskador samt överexponering för solen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online