Tularemi (kaninfeber) är en zoonotisk bakteriell sjukdom orsakad av Francisella tularensis. Den har flera överföringsvägar och kliniska former, vilket gör den till en stor efterliknare.
Överföringsvägar
- Direkt kontakt: Hantering av infekterade kaniner, gnagare, harar (skinnavlägsning, nekropsi).
- Artropodvektorer: Fästingbett (hundfästing, skogsfästing, ensam stjärnfästing), hjortflugbett.
- Inhalation: Aerosoliserade sporer (trädgårdsarbete, jordbruk, labbarbete).
- Ingestion: Kontaminerat vatten, ogent kött från vilt.
Kliniska former
- Ulceroglandulär: Hudulcus + regional lymfadenopati (mest vanlig).
- Oculoglandulär: Konjunktivit + preaurikulär lymfadenopati.
- Orofaryngeal: Tonsillit, faryngit, ulcera.
- Tyfoidal: Sepsis, hepatosplenomegali, pneumoni — inga lokaliserande tecken.
- Pneumonisk: Primär eller hematogen lunginblandning.
Symtom
Feber, skakningar, myalgi, huvudvärk, trötthet, ulcus, lymfadenopati, pneumoni.
Behandling
Förstahandsval: Streptomycin eller gentamicin (aminoglykosider).
Alternativ: Doxycyklin, ciprofloxacin.
Varaktighet: 10–14 dagar. Tidig behandling förhindrar komplikationer.
Forebyggande
- Undvik hantering av sjuka/döda vilda djur; bär handskar vid behov.
- Insektmedel (DEET, permethrin på kläder).
- Kok viltkött välgenom (71°C / 160°F).
- Säkert vatten; labsäkerhetsprotokoll.
Slutsats
Tularemi är sällsynt men allvarlig. Jägare, trädgårdsmästare, och labbarbetare har högst risk. Tidig diagnos och aminoglykosidbehandling är kurativ.
