Fågelinfluensan, även kallad aviär influensa eller H5N1, är en sjukdom som orsakar andningsbesvär och död hos fåglar. Sjukdomen är extremt smittsam mellan fåglar och kan snabbt döda hela besättningar. Människor som insjuknar i fågelinfluensan har nästan alltid haft kontakt med smittade fåglar eller deras miljö. Här går vi igenom de vanligaste smittvägarna.
Den absolut vanligaste smittvägen är direkt kontakt med infekterade fåglar. Lantbrukare och personer som håller fjäderfä löper större risk att utsättas för viruset om deras djur blir sjuka, eftersom de dagligen hanterar djuren vid utfodring, vattning och skötsel. Smittade fåglar utsöndrar virus via sekret som nässekret och saliv samt via avföring. Eftersom viruset finns i fåglarnas omgivning fastnar det också på deras fjädrar. Viruset kan dessutom överleva länge i miljön, vilket gör att personer som hanterar djuren kan smittas och bli sjuka.
Fjäderfä som är sjuka, eller lever tillsammans med sjuka fåglar, kan vara kontaminerade med fågelinfluensaviruset. På och under vingarna sitter ofta damm från avföring, och kommer denna från smittade fåglar är fjädrarna smittade. Enligt National Public Radio kan viruset överleva på fjädrar i upp till en vecka vid rumstemperatur och hela tre veckor i kyla. En person som hanterar kontaminerade fjädrar – till exempel från en kyckling avsedd för konsumtion eller fjädrar i sängkläder och kläder – kan därigenom smittas.
Det finns enskilda rapporterade fall där människor smittat varandra med fågelinfluensan, men enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC är dessa fall bristfälligt dokumenterade och mycket ovanliga. Viruset har hittills inte visat förmåga att spridas effektivt och beständigt mellan människor, och risken för smitta från en sjuk medmänniska bedöms som mycket låg.
Att konsumera rått eller otillräckligt tillagat kött från en fågel som bär på viruset är en annan möjlig smittväg. Genom att tillaga fjäderfä ordentligt – till en kärntemperatur på minst 77 grader Celsius (170 grader Fahrenheit) – dödas viruset och köttet blir helt säkert att äta.
Att städa eller vistas i områden där smittade fåglar funnits innebär också en risk. Avföring, saliv och andra sekret från sjuka fåglar kan finnas kvar i halm, gräs och jord där fåglarna levt. När människor flyttar halm, gräs eller jord kan partiklar som innehåller virus virvla upp som damm och inandas. Partiklar kan också fastna på ovättade händer och därifrån överföras till ögon eller slemhinnor. Använd handskar, tvätta händerna noggrant och bära munskydd när du arbetar i miljöer där smittade fåglar funnits – det minskar risken för smitta avsevärt.
Risken för att den allmänna befolkningen smittas av fågelinfluensan är låg, men personer som arbetar med fjäderfä eller vistas i områden med utbrott bör alltid följa strikta hygienrutiner och använda skyddsutrustning. Kontakta vården om du utvecklar andningssymtom efter kontakt med fåglar i ett område där fågelinfluensan förekommit.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online