
Kraniosakral terapi är en alternativ behandlingsmetod som används mot en rad olika besvär, exempelvis huvudvärk, värk i rygg, nacke och tänder samt nervositet och hyperaktivitet. Behandlingen utförs vanligtvis av massörer, kiropraktorer, sjukgymnaster och i vissa fall även tandläkare. Förespråkare för kraniosakral terapi menar att behandlingens effekter kan påverka många andra områden av patientens liv, bland annat inlärningssvårigheter.
Teknikerna inom kraniosakral terapi utvecklades på 1930-talet av William Sutherland. Han ansåg att hjärnan producerar en puls som skapar ett kranialt flöde av cerebrospinalvätska, det vill säga ryggmärgsvätska. Kroppen är enligt teorin beroende av detta flöde för att upprätthålla balans, särskilt i musklerna och nerverna runt huvud, nacke och rygg. Ett stört eller obalanserat flöde kan ligga bakom problem i dessa områden och även påverka den allmänna hälsan.
Specialister inom kraniosakral terapi ska kunna känna av dessa pulser och korrigera dem. En återbalansering av det kraniala flödet lindrar spänningar, smärta och nervösa tillstånd, vilka enligt förespråkarna kan bidra till hyperaktivitet och/eller inlärningssvårigheter som ADHD (attention deficit hyperactivity disorder). Genom att lindra de oroliga symtomen vid dessa tillstånd skulle elever kunna koncentrera sig bättre och lära sig mer effektivt.
Under ett kraniosakralt behandlingstillfälle placerar terapeuten sina fingertoppar på patientens panna, längs pannbenen ovanför ögonhålorna. Därifrån kan hen känna av rytmen hos pulsen inne i skallen. Med endast en mycket lätt tryck trycker terapeuten sedan på benen i takt med sin egen rytm. Förespråkare för metoden menar att dessa rörelser kan påverka och manipulera skallbenen. Direkt efter denna korta och icke-invasiva procedur bör patienten vara smärtfri och avslappnad. En elev med inlärningssvårigheter skulle då kunna fokusera på undervisningen utan att störas av oro eller hyperaktivitet.
Det finns inga ackrediterade vetenskapliga studier som har bekräftat de påståenden som utövare av kraniosakral terapi gör. En studie, genomförd av Rogers, Witt med flera vid United States Air Force Academy Cadet Physical Therapy Clinic, publicerades i Journal of the American Physical Therapy Association i november 1998. Forskarna försökte mäta pulserna i hjärnan och fötterna samt undersöka om pulsfrekvensen förändrades under behandlingens gång. Resultaten visade inget samband mellan pulseringarna och kunde inte styrka de påståenden som förespråkare för kraniosakral terapi lägger fram.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online